Kategori: kultur

Vår känsla för tid

Art-17-167-C-INGLES_MG_0139_Joguines-Grapat-500x500 grapat-weekkalender Grapat_Wooden_Nins_GRAP15-109_1

Nytt i butiken är dessa fullkomligt ljuvliga års– och veckokalendrar från Grapat!

Grapat är ett spanskt företag som i liten skala tillverkar handgjorda, ekologiska och giftfria leksaker i trä inspirerade av Waldorf-pedagogik. Kalenderna funkar fint i pedagogiska verksamheter men precis lika fint hemma. Dessa finfina kalendrar fick oss att fundera lite extra på det där med barn, tidsuppfattning och veckorna och åren som går.

Linjär tid exakt tid

I den moderna västerländska kulturen anses tiden linjär. Tiden anses i sig vara ett objektivt mått som vi kan ange med en exakthet på miljondelars sekund. Vi har också de senaste 150 åren samma tidsangivelse över hela jordklotet (med tidszoner) angivet i sekunder, minuter och timmar. Tiden ses som att den uppstår i det att flera händelser på varandra följes som en sekvens med en dåtid, ett nu (i exakt detta ögonblick) och en framtid.

Sverige var det land som först i hela världen införde en och samma tid inom rikets gränser. Den 1 januari 1879 infördes i Sverige alla svenska orter samma tid – svensk normaltid. Innan dess hade vi lokaltid vilket hade fungerat utmärkt i hundratals år. Det som tvingade fram en ändring var den nybyggda järnvägen, eftersom man från 1862 kunde åka tåg hela vägen från Stockholm till Göteborg. För att lösa problemet med att konstruera begripliga tidtabeller för ett tåg som passerar flera olika orter med olika lokaltid infördes alltså svensk normaltid.

I takt med att det internationella järnvägsnätet byggdes ut ansågs behovet öka för en världsklocka för hela jorden. Denna världsklocka krävde ett stort antal internationella konferenser innan den slutligen existerade år 1913. Efter detta har vi samma tid över hela jordklotet. Jorden hade alltså snurrat i många miljoner år med lokal tid. Men plötsligt var vi en tidsmässig enhet över hela jordklotet.

Naturligtvis har människor i alla tider innan dess förhållit sig till tiden. Solljuset, månen och planeterna som visat vägen. Men vår känsla för tid är än idag subjektiv och även kulturell.

T.ex. har de österländska världsreligionerna ett så kallat cirkulärt tidsperspektiv. Tiden är inte linjär som i den västerländska världsbilden; vi lever inte i en värld som en gång skapats och som en dag kommer att gå under, utan i en värld som skapas, upprätthålls, går under och skapas på nytt, om och om igen. Vår tillvaro i världen är inte heller en livslinje som börjar med födelse och slutar med död och en eventuell vidare existens i en annan dimension. Att dö innebär att man reinkarneras (återföds) igen. Världen och människan återföds ständigt. Detta eviga kretslopp kallas samsara.

Barn och tid

När det gäller barn och tid så betonas det ofta vikten av att ge barnen fasta rutiner. Att lära sig att styra barnet efter klockan samt att alltid se framåt. Ser man det ur ett historiskt perspektiv är det lätt att förstå svårigheterna i detta synsätt då människan under många års evolution levt på ett annat sätt. Tiden, klockan och hela den linjära livsstilen är en rätt kort historia under vår totala tid på jorden. Och den naturliga rytmen finns där ändå. Dygnet är och har alltid varit cykliskt och vi återkommer till samma punkt om och om igen. Naturvetenskapen har lärt oss att dygnet är den tid som det tar för jorden att rotera runt sin egen axel, och detsamma gäller månader och år. Men trots det upplevs så upplevs tiden subjektivt för varje individ som ett cykliskt förlopp. Dygnet, månaden och året kommer igen, om och om igen.

För barn kan konventionella linjära kalendrar därför vara svåra att förstå. Eftersom veckan, året och månader där börjar och slutar i en linje. Men tiden fungerar inte så – för när veckan eller året slutar, säger den inte alls hejdå. Utan hälsar, välkomnar och startar cirkeln på nytt igen.

Så fint!

Kram Anna

 

Sjalbarn – hur gör man?

5945-2165927-shopw-7a7c2d

34597_138758419481442_7743022_n

P7150909

Vi är förespråkare för enkla lösningar. Bära barn har vi gjort för att vi behövde det av olika skäl. Praktiska, emotionella eller helt enkelt för barnets behov av närhet. Antingen bär man barnet i sina armar, på sin höft eller på ryggen. Eller så kan man göra det med enkla hjälpmedel som till exempel en bärsjal eller en ergonomisk bärsele eftersom som just de ergonomiska är så mycket mer sköna för den som bär sitt barn.

Man kan ha en känsla av att bära i sjal är något krångligt, svårt och som kräver träning och coachning, men egentligen är det faktiskt genialiskt enkelt och har praktiserats av människor i många många tusentals år. Man tar helt enkelt en bärdon som man placerar barnet i  och bär.

I västerlandet har bärsjalsbärandet utvecklats successivt sedan början på 70-talet då praktiken att bära i bärsjal togs upp och utvecklades av ”moderna västerländska pionjärer'” som t.ex. Erika Hoffman som skapade bärsjals-märket Didymos.

Eftersom vi nu är påverkade av vår moderna kultur där barnvagnar blivit norm under de senaste drygt 100 åren kan det vara skönt att få lite input och boost från nutida inspiratörer som t.ex. bärcoacher som Ulrika Casselbrant som bland annat skrivit artikeln 5 anledningar att bära ditt barn där du kan läsa 5 goda skäl till att bära ditt barn men även få några enkla handfasta tips. Själv älskar jag instagram-kontot Bärsjalsutmaningen där ”vanliga” föräldrar delar med sig av sina tankar, erfarenheter och tips och trixs vad gäller ergonomiskt bärande av barn. Eller den stora gruppen Bärsjalar på Facebook där man snabbt kan få svar på funderingar och frågor av andra dedikerade sjalbärare.

Vill man prova lite hemma och behöver lite tid så finns det en hel uppsjö av videor på youtube med olika knytningar och andra instruktioner av värde. Där vill jag tipsa om den spanska bärsjalsbutikens Kangura Portabebés ‘s videokanal. Där hittar man enkla och tydliga filmer med allt från de första enkla knyten till mer avancerade varianter. Alltid med barnets bästa i centrum. Kangura håller också workshops och utbildningar för föräldrar och andra som är intresserade av att bära barn. Jag kan verkligen rekommendera att kolla igenom alla härliga klipp och prova hemma framför spegeln. Eller varför inte prova tillsammans på en sjalträff med andra intresserade? När jag var föräldraledig med min yngsta anordnade jag bärsjalsträffar hemma hos mig ca 1 gång i månaden och det var de bästa föräldragrupperna jag nånsin varit på. Många av de som var med är än idag mina vänner. Ett bra sätt att träffa likasinnade på helt enkelt!

På senare år har det dessutom kommit en hel del litteratur i ämnet. Både böcker att läsa för och tillsammans med barnet eller såna som helt riktar sig till föräldrarna. Är man riktigt intresserad av att sätta sig in i ämnet kan vi rekommendera tex  Why babywearing matters eller varför inte klassikern The continuum concept av Jean Liedloff.  Där själva bärandet av barnen kopplas ihop med vårt grundläggande och ursprungliga behov av närhet till våra barn både för vår egen och våra barns skull men även för vår gemensamma framtid.

Ha en fin helg!

Kram Anna

Påsk i all enkelhet

katvig mars 064

 

blogger-image--2015684373

Organisationen Djurens rätt har kartlagt vart påskfjädrar i Sverige kommer ifrån. Kartläggningen visar att de flesta fjädrarna kommer från kalkoner som fötts upp i köttindustrin i USA. Djurens Rätts rekommendation är att undvika att köpa påskfjädrar över huvud taget och i år har 19 svenska kommuner valt att säga nej till kalkonfjädrar och bojkottar fjädrar i påskriset.  

Det är nåt vi också brukar göra och istället så pyntar vi med ulltussar i glada färger och så några hönor och tuppar i trä till det. Så får det räcka. Enkelt jysst fint och stämningsfullt!

Och det bästa av allt! Nu går det finfint att köpa fina färgglada ulltussar i vår lilla butik med!

Kram Anna

God Jul!

image-png

image-1-png

blogger-image-593392546

Så är den åter här igen. Årets stora helg i västvärlden. Eller faktiskt kanske i hela världen. Den absolut största storhelgen här i norr i alla fall. Alla vill vara lediga. Alla vill fira att ljuset äntligen är tillbaka och att vi lämnar årets mörkaste tid bakom oss. Vi ser fram emot nästa år och allt det nya. Men mycket är sig likt. Vi planerar och plockar fram, packar paket och drömmer om en vit jul. För en del är det lika med snö men för säkert nästan lika många är det en förhoppning om en jul utan sprit. Utan maktkamper om största eller dyraste klappen. Eller bråk och hur slingan skall slingra sig runt granen. Eller nån annan liten sak man kan ryka ihop om när man vill lite för mycket.

Själva drömmer vi om en röd och grön jul. Eller kanske en gul. Rött som i värme och klappar på kind. Grönt som i miljömedvetet och naturen i form av en egenhuggen naturgran som ståtar i stugan. Gult som i värme. Att göra något kul eller lite tokigt ihop. Leka lekar och sånt. Vila eller läsa något gott. För julen är barnen och lekens högtid för oss. Hela grejen med klappar och tomte är för oss en lek. Att planera, gömma, hålla hemligt, viska och leta. Det är ju bara en lek. Något vi gör för skojs skull, för att vi vill och för att vi kanske behöver lite lättsamhet i mörkret om vintern. Det är så vi tänker om julen och går som vanligt all in på vårt eget lilla speciella sätt!

Det jag minns bäst från mina egna barndomsjular är konstigt nog fruktfatet som togs fram om kvällen. När maten var äten. Tomten kommen. Klapparna öppnade. Gröten låg i magen. Och läsken urdrucken. Då tog de vuxna fram ett fruktfat och några fruktknivar till och sen så satt vi alla i soffan liksom i en liten ring och åt frukt tillsammans. Tänk om de vuxna vetat det när det slitit och släpat i decembermörkret med allt det där andra. Att de enda jag ville var att vi skulle sitta ner en liten stund om kvällen och äta frukt tillsammans. Att det skulle bli jul för mig i mitt minne så här många år senare.

Så min uppmaning får bli att glöm inte att lyssna på barnen mitt i julstöket, för de har så himla mycket att säga oss.

God jul alla fina! Och ta hand om er och varandra och de små stunderna i alla helger.

Kram!

Anna

Går och se – God natt herr Luffare på Oktoberteatern i Södertälje

12932645_1135933646430576_3928181454199594445_n

20929798-nWpLq  20929702-1AZbE

God natt, herr Luffare

Av Astrid Lindgren

Det närmar sig jul. Smålandsnatten är kall. Anna och Inga-Stina är ensamma hemma och julpysslar. Mamma och pappa är på väg bort på begravning. Det sista mamma sa innan hon gick var att de skulle se till att dörren var stängd och att de föralldel inte fick släppa in någon luffare.

God natt, herr Luffare är en vacker och vemodig julhistoria ur sagosamlingen Kajsa Kavat, som på ett genialt Lindgrenskt vis behandlar barns frågor om främlings- och utanförskap och har aldrig tidigare satts upp för teaterscenen.

Dramatisering och regi Ninne Olsson
Medverkande Yelda Hadodo, Maja Lundberg & Dennis Önder
Musik Jonas Holmberg
Ljus Figge Holmberg
Ljusteknik Tomas Larsén
Ljud Jenny Elvelin
Scenografi Jonas Holmberg
Dekor Märta Fallenius
Kostym Anna Hjorth
Förlag Nordiska Aps

Innehåller originalmusik av Dicken Hedrenius.

Från fem år

Pressröster:

”Än en gång har Ninne Olsson gjort en fin och aktuell tolkning utav en av Astrid Lindgrens sagor”

”Luffaren visar sig vara en överraskningarnas man. Visst har luffaren kunskap om magi, men den finaste magin uppstår i hans möte med barnen. Både barnen på scen och de i publiken. Snart låter alla sig charmas av Dennis Önders varma luffare. Han sjunger så att de sista tveksamheterna om hans uppenbarelse skrattas bort.”

”Yelda Hadodo gör en storasyster att lita på, Anna. Hon tar väl hand om storögda och uttrycksfulla lillasystern Inga-Stina, Maja Lundberg.”

”Oktoberteaterns uppsättning är en finstämd och mer uppsluppen och moderniserad version av den vemodiga berättelsen.”
Sofia Aldestorm, LT

Speldatum 10/4 kl 13, 12/4 kl 10, 14/4 kl 10,  16/4 kl 13, 19/4 kl 10, 20/4 kl 10, 23/4 kl 13, 26/4 kl 10, 27/4 kl 10, 28/4 kl 10, 5/5 kl 13, 6/5 kl 10, 10/5 kl 10, 12/5 kl 10, 13/5 kl 10, 14/5 kl 13, 17/5 kl10, 18/5 kl 10, 21/5 kl 13

Biljetter bokas här!

Hemma av Carson Ellis

image

image

image

image

”Ett hem kan se ut på många sätt. Det kan vara en lägenhet i stan, ett skepp på havet, eller en håla under jord. Till och med en sko kan vara ett hem! Vad är hemma för dig?”

Hemma av  Carson  Ellis