Kategori: Pyssla med barn

Vår känsla för tid

Art-17-167-C-INGLES_MG_0139_Joguines-Grapat-500x500 grapat-weekkalender Grapat_Wooden_Nins_GRAP15-109_1

Nytt i butiken är dessa fullkomligt ljuvliga års– och veckokalendrar från Grapat!

Grapat är ett spanskt företag som i liten skala tillverkar handgjorda, ekologiska och giftfria leksaker i trä inspirerade av Waldorf-pedagogik. Kalenderna funkar fint i pedagogiska verksamheter men precis lika fint hemma. Dessa finfina kalendrar fick oss att fundera lite extra på det där med barn, tidsuppfattning och veckorna och åren som går.

Linjär tid exakt tid

I den moderna västerländska kulturen anses tiden linjär. Tiden anses i sig vara ett objektivt mått som vi kan ange med en exakthet på miljondelars sekund. Vi har också de senaste 150 åren samma tidsangivelse över hela jordklotet (med tidszoner) angivet i sekunder, minuter och timmar. Tiden ses som att den uppstår i det att flera händelser på varandra följes som en sekvens med en dåtid, ett nu (i exakt detta ögonblick) och en framtid.

Sverige var det land som först i hela världen införde en och samma tid inom rikets gränser. Den 1 januari 1879 infördes i Sverige alla svenska orter samma tid – svensk normaltid. Innan dess hade vi lokaltid vilket hade fungerat utmärkt i hundratals år. Det som tvingade fram en ändring var den nybyggda järnvägen, eftersom man från 1862 kunde åka tåg hela vägen från Stockholm till Göteborg. För att lösa problemet med att konstruera begripliga tidtabeller för ett tåg som passerar flera olika orter med olika lokaltid infördes alltså svensk normaltid.

I takt med att det internationella järnvägsnätet byggdes ut ansågs behovet öka för en världsklocka för hela jorden. Denna världsklocka krävde ett stort antal internationella konferenser innan den slutligen existerade år 1913. Efter detta har vi samma tid över hela jordklotet. Jorden hade alltså snurrat i många miljoner år med lokal tid. Men plötsligt var vi en tidsmässig enhet över hela jordklotet.

Naturligtvis har människor i alla tider innan dess förhållit sig till tiden. Solljuset, månen och planeterna som visat vägen. Men vår känsla för tid är än idag subjektiv och även kulturell.

T.ex. har de österländska världsreligionerna ett så kallat cirkulärt tidsperspektiv. Tiden är inte linjär som i den västerländska världsbilden; vi lever inte i en värld som en gång skapats och som en dag kommer att gå under, utan i en värld som skapas, upprätthålls, går under och skapas på nytt, om och om igen. Vår tillvaro i världen är inte heller en livslinje som börjar med födelse och slutar med död och en eventuell vidare existens i en annan dimension. Att dö innebär att man reinkarneras (återföds) igen. Världen och människan återföds ständigt. Detta eviga kretslopp kallas samsara.

Barn och tid

När det gäller barn och tid så betonas det ofta vikten av att ge barnen fasta rutiner. Att lära sig att styra barnet efter klockan samt att alltid se framåt. Ser man det ur ett historiskt perspektiv är det lätt att förstå svårigheterna i detta synsätt då människan under många års evolution levt på ett annat sätt. Tiden, klockan och hela den linjära livsstilen är en rätt kort historia under vår totala tid på jorden. Och den naturliga rytmen finns där ändå. Dygnet är och har alltid varit cykliskt och vi återkommer till samma punkt om och om igen. Naturvetenskapen har lärt oss att dygnet är den tid som det tar för jorden att rotera runt sin egen axel, och detsamma gäller månader och år. Men trots det upplevs så upplevs tiden subjektivt för varje individ som ett cykliskt förlopp. Dygnet, månaden och året kommer igen, om och om igen.

För barn kan konventionella linjära kalendrar därför vara svåra att förstå. Eftersom veckan, året och månader där börjar och slutar i en linje. Men tiden fungerar inte så – för när veckan eller året slutar, säger den inte alls hejdå. Utan hälsar, välkomnar och startar cirkeln på nytt igen.

Så fint!

Kram Anna

 

Påsk i all enkelhet

katvig mars 064

 

blogger-image--2015684373

Organisationen Djurens rätt har kartlagt vart påskfjädrar i Sverige kommer ifrån. Kartläggningen visar att de flesta fjädrarna kommer från kalkoner som fötts upp i köttindustrin i USA. Djurens Rätts rekommendation är att undvika att köpa påskfjädrar över huvud taget och i år har 19 svenska kommuner valt att säga nej till kalkonfjädrar och bojkottar fjädrar i påskriset.  

Det är nåt vi också brukar göra och istället så pyntar vi med ulltussar i glada färger och så några hönor och tuppar i trä till det. Så får det räcka. Enkelt jysst fint och stämningsfullt!

Och det bästa av allt! Nu går det finfint att köpa fina färgglada ulltussar i vår lilla butik med!

Kram Anna

Tidelipom pom i fest och schlagertider!

näst sista

bild 1

bild 2

ok 1

ok 2

ok 3

sistaPom pom är en riktig klassiker när det gäller kalaspyssel. Det är rätt så enkelt att göra och man kan hitta enkla instruktioner på många ställen på nätet. Här har vi gjort pom poms i lite ovanliga färger för att piffa upp till festen, dopet eller bara att hänga upp hemma för att det är så fint!

Så här gör vi våra pom poms:

  1. Klipp ut rutor av silkespapper i den storlek som du vill ha på dina pom poms. Våra ark är ca 25×25 cm och vi har 8-10 ark i varje pom pom.
  2. Lägg arken på varandra och vik dem som ett dragspel. Beronde på hur brett man viker ser den färdiga pom pomen olika ut. Vi tycker det blir bäst med ca 2-2,25 cm breda veck ungefär.
  3. När man vikt ihop traven med ark som ett dragspel på ena ledden. Viker man ihop remsam på mitten.
  4. Sen lägger man en tråd två varv runt mitten och knyter en knut och lämnar långa ändra. Dessa använder man sen för att hänga upp pom pomen med. Vi använde lingarn för det är så vackert. Men man kan ta vilket snöre eller vilken tråd som helst som man har hemma. Bäst är om man inte drar ihop allt för hårt runt pappret. Är det hårt åtdraget på mitten är det lite krångligare att bre ut silkespappret längre fram.
  5. Klipp sedan av topparna på pappersremsan i båda ändarna. Man kan klippa runt eller spetsigt beroende på hur man vill ha det.
  6. Nu är det dags att breda ut silkespappret i remsan som ”blomblad” ett och ett och det är det som blir själva fluffet. Först från ena hållet och sedan från det andra. Här kan det vara bra att vara lite försiktig så att pappret inte går sönder allt för mycket. Men lite ruffs får man tåla!
  7. När alla ark är utvecklade är pom pomen klar. Nu kan man forma den lite som man vill och sen är det dags att hänga upp med snörstumpen.

Man kan göra dem med vilket papper som helst men helst ett papper som inte går sönder allt för lätt. I de som ser ut som blommor har vi lagt papper i färgordning. Ungefär som en regnbåge från grönt till lila. När man sen vecklar ut bladen kommer de i den ordning de är lagda och det blir en rätt fin effekt. Perfekt till sommarkalaset!

Årstidsväxlingar

imageimage

imageimage image

I går var det vårdagjämning. Vårdagjämning är den tid då syd- och nordpolen står helt lodrät mot varandra i jordens omloppsbana runt solen. Det innebär att jordens syd- och nordpol riktas precis lika mycket mot solen och dag och natt blir lika långa. Vårdagjämningen firas runt om hela världen och man välkomnar ljusare tider på hela norra halvklotet. I år sammanfaller den också med att påskveckan inleds, vilket gör det hela lite  extra festligt!

Det är fint att markera årets växlingar tillsammans och det kan man göra på olika sätt. Här är ett påskris med ekollon av filtad ull. Själva ekollonen kommer på hösten men de är också en symbol för livet som firas och välkomnas på våren. Eken är ett heligt träd i folktron. Den har tillbetts under religiösa former i hela Europa genom historien. I eken bor Moder Jords krafter.  Ekollonen är en symbol för styrka och fruktsamhet. Och så blir dessa små ekollon förfärligt söta i påskriset. De också rätt så enkla att göra om man har lite ull, någon gammal trasig filtad ulltröja, nål och tråd:

  1. Man börjar med att göra själva bollarna. Vi har filtat bollar av kardull. Det gör man genom att doppa ullen i såpvatten och sen rulla bollarna mellan händerna så att ullen tovar ihop sig. Våra ekollon är gjorda av färgad kardull för att se lite festligare ut. Har man ofärgad ull går det förstås lika bra det med om man inte vill börja med att färga ullen. Har man ingen ull kan man sy små bollar av ulltrikå
  2. Till ekollonen behövs hattar och skaft av ulltrikå. Klipp till små rundlar och forma till dem med såpvatten så det blir lite toppiga.  Våra hattar är gjorda av en gammal trasig filtad ulltröja.
  3. Rulla en rektangulär bit ull av samma tyg som hattarna till en lång korv och låt den torka som en rulle. Av den klipper du sen korta bitar till skaften.
  4. Montera ihop ekollonen. Och sätt i en liten tråd att hänga upp ekollonen i riset med.

Lycka till!

Vika en vacker stjärna

img_8137

stjärna

Det här är ett enkelt och kul pyssel som man kan variera i det oändliga genom att ha olika färg och storlek på pappret som man använder beroende på hur man vill ha sin stjärna. Här har vi vikt en stor färgglad stjärna som en färgcirkel att sätta i ett fönster. Men man kan ha små papper. Alla i samma färg. Till exempel vita eller gula blir också fint!

Man behöver 8 st kvadratiska papper i valfri storlek. Dessa viks till ”diamanter” som man sedan sätter ihop tillsammans i en ring. De bildar tillsammans stjärnan. Så här gör man:

  1. Vik pappret på mitten på höjden och på tvären för att få ”markeringar” att vika efter i nästa steg. Öppna upp igen.
  2. Vrid på pappret ett kvarts varv. Vik ner spetsarna mot mitten.
  3. Du har nu fått en ny mindre kvadrat bestående av två lager papper.
  4. Vik in de övre halvorna av bladet från sidan som på den fjärde bilden. En sida i taget.
  5. Du har nu fått en första ”diamant”. Vik åtta likadana.
  6. De åtta diamanterna läggs ihop i en ring med de korta spetsarna in mot centrum som på bild 6. Lägg diamanterna omlott nertill mot mitten så får du en fin effekt.
  7. Sätt lite lim mellan diamanternas nederdelar så stjärnan håller ihop.
  8. Låt torka.
  9. Färdigt.

Sen är det bara att sätta upp stjärnan där du vill ha den. Man kan göra stjärnor tillsammans med barnen. Eller som en fin gå-borts-present. Eller som present till en nyfödd. Till ett dop. Eller bara ha som den är som en fin dekoration i hemmet. Vi gjorde en stjärna i silkespapper i olika färger och vi satte den i ett fönster så att ljuset lyser igenom pappren och färgerna blandas så ser det ännu mer spännande ut!