Kategori: Läsa tillsammans

Sjalbarn – hur gör man?

5945-2165927-shopw-7a7c2d

34597_138758419481442_7743022_n

P7150909

Vi är förespråkare för enkla lösningar. Bära barn har vi gjort för att vi behövde det av olika skäl. Praktiska, emotionella eller helt enkelt för barnets behov av närhet. Antingen bär man barnet i sina armar, på sin höft eller på ryggen. Eller så kan man göra det med enkla hjälpmedel som till exempel en bärsjal eller en ergonomisk bärsele eftersom som just de ergonomiska är så mycket mer sköna för den som bär sitt barn.

Man kan ha en känsla av att bära i sjal är något krångligt, svårt och som kräver träning och coachning, men egentligen är det faktiskt genialiskt enkelt och har praktiserats av människor i många många tusentals år. Man tar helt enkelt en bärdon som man placerar barnet i  och bär.

I västerlandet har bärsjalsbärandet utvecklats successivt sedan början på 70-talet då praktiken att bära i bärsjal togs upp och utvecklades av ”moderna västerländska pionjärer'” som t.ex. Erika Hoffman som skapade bärsjals-märket Didymos.

Eftersom vi nu är påverkade av vår moderna kultur där barnvagnar blivit norm under de senaste drygt 100 åren kan det vara skönt att få lite input och boost från nutida inspiratörer som t.ex. bärcoacher som Ulrika Casselbrant som bland annat skrivit artikeln 5 anledningar att bära ditt barn där du kan läsa 5 goda skäl till att bära ditt barn men även få några enkla handfasta tips. Själv älskar jag instagram-kontot Bärsjalsutmaningen där ”vanliga” föräldrar delar med sig av sina tankar, erfarenheter och tips och trixs vad gäller ergonomiskt bärande av barn. Eller den stora gruppen Bärsjalar på Facebook där man snabbt kan få svar på funderingar och frågor av andra dedikerade sjalbärare.

Vill man prova lite hemma och behöver lite tid så finns det en hel uppsjö av videor på youtube med olika knytningar och andra instruktioner av värde. Där vill jag tipsa om den spanska bärsjalsbutikens Kangura Portabebés ‘s videokanal. Där hittar man enkla och tydliga filmer med allt från de första enkla knyten till mer avancerade varianter. Alltid med barnets bästa i centrum. Kangura håller också workshops och utbildningar för föräldrar och andra som är intresserade av att bära barn. Jag kan verkligen rekommendera att kolla igenom alla härliga klipp och prova hemma framför spegeln. Eller varför inte prova tillsammans på en sjalträff med andra intresserade? När jag var föräldraledig med min yngsta anordnade jag bärsjalsträffar hemma hos mig ca 1 gång i månaden och det var de bästa föräldragrupperna jag nånsin varit på. Många av de som var med är än idag mina vänner. Ett bra sätt att träffa likasinnade på helt enkelt!

På senare år har det dessutom kommit en hel del litteratur i ämnet. Både böcker att läsa för och tillsammans med barnet eller såna som helt riktar sig till föräldrarna. Är man riktigt intresserad av att sätta sig in i ämnet kan vi rekommendera tex  Why babywearing matters eller varför inte klassikern The continuum concept av Jean Liedloff.  Där själva bärandet av barnen kopplas ihop med vårt grundläggande och ursprungliga behov av närhet till våra barn både för vår egen och våra barns skull men även för vår gemensamma framtid.

Ha en fin helg!

Kram Anna

God Jul!

image-png

image-1-png

blogger-image-593392546

Så är den åter här igen. Årets stora helg i västvärlden. Eller faktiskt kanske i hela världen. Den absolut största storhelgen här i norr i alla fall. Alla vill vara lediga. Alla vill fira att ljuset äntligen är tillbaka och att vi lämnar årets mörkaste tid bakom oss. Vi ser fram emot nästa år och allt det nya. Men mycket är sig likt. Vi planerar och plockar fram, packar paket och drömmer om en vit jul. För en del är det lika med snö men för säkert nästan lika många är det en förhoppning om en jul utan sprit. Utan maktkamper om största eller dyraste klappen. Eller bråk och hur slingan skall slingra sig runt granen. Eller nån annan liten sak man kan ryka ihop om när man vill lite för mycket.

Själva drömmer vi om en röd och grön jul. Eller kanske en gul. Rött som i värme och klappar på kind. Grönt som i miljömedvetet och naturen i form av en egenhuggen naturgran som ståtar i stugan. Gult som i värme. Att göra något kul eller lite tokigt ihop. Leka lekar och sånt. Vila eller läsa något gott. För julen är barnen och lekens högtid för oss. Hela grejen med klappar och tomte är för oss en lek. Att planera, gömma, hålla hemligt, viska och leta. Det är ju bara en lek. Något vi gör för skojs skull, för att vi vill och för att vi kanske behöver lite lättsamhet i mörkret om vintern. Det är så vi tänker om julen och går som vanligt all in på vårt eget lilla speciella sätt!

Det jag minns bäst från mina egna barndomsjular är konstigt nog fruktfatet som togs fram om kvällen. När maten var äten. Tomten kommen. Klapparna öppnade. Gröten låg i magen. Och läsken urdrucken. Då tog de vuxna fram ett fruktfat och några fruktknivar till och sen så satt vi alla i soffan liksom i en liten ring och åt frukt tillsammans. Tänk om de vuxna vetat det när det slitit och släpat i decembermörkret med allt det där andra. Att de enda jag ville var att vi skulle sitta ner en liten stund om kvällen och äta frukt tillsammans. Att det skulle bli jul för mig i mitt minne så här många år senare.

Så min uppmaning får bli att glöm inte att lyssna på barnen mitt i julstöket, för de har så himla mycket att säga oss.

God jul alla fina! Och ta hand om er och varandra och de små stunderna i alla helger.

Kram!

Anna

Hemma av Carson Ellis

image

image

image

image

”Ett hem kan se ut på många sätt. Det kan vara en lägenhet i stan, ett skepp på havet, eller en håla under jord. Till och med en sko kan vara ett hem! Vad är hemma för dig?”

Hemma av  Carson  Ellis