Kategori: Hälsa och miljö

Vår känsla för tid

Art-17-167-C-INGLES_MG_0139_Joguines-Grapat-500x500 grapat-weekkalender Grapat_Wooden_Nins_GRAP15-109_1

Nytt i butiken är dessa fullkomligt ljuvliga års– och veckokalendrar från Grapat!

Grapat är ett spanskt företag som i liten skala tillverkar handgjorda, ekologiska och giftfria leksaker i trä inspirerade av Waldorf-pedagogik. Kalenderna funkar fint i pedagogiska verksamheter men precis lika fint hemma. Dessa finfina kalendrar fick oss att fundera lite extra på det där med barn, tidsuppfattning och veckorna och åren som går.

Linjär tid exakt tid

I den moderna västerländska kulturen anses tiden linjär. Tiden anses i sig vara ett objektivt mått som vi kan ange med en exakthet på miljondelars sekund. Vi har också de senaste 150 åren samma tidsangivelse över hela jordklotet (med tidszoner) angivet i sekunder, minuter och timmar. Tiden ses som att den uppstår i det att flera händelser på varandra följes som en sekvens med en dåtid, ett nu (i exakt detta ögonblick) och en framtid.

Sverige var det land som först i hela världen införde en och samma tid inom rikets gränser. Den 1 januari 1879 infördes i Sverige alla svenska orter samma tid – svensk normaltid. Innan dess hade vi lokaltid vilket hade fungerat utmärkt i hundratals år. Det som tvingade fram en ändring var den nybyggda järnvägen, eftersom man från 1862 kunde åka tåg hela vägen från Stockholm till Göteborg. För att lösa problemet med att konstruera begripliga tidtabeller för ett tåg som passerar flera olika orter med olika lokaltid infördes alltså svensk normaltid.

I takt med att det internationella järnvägsnätet byggdes ut ansågs behovet öka för en världsklocka för hela jorden. Denna världsklocka krävde ett stort antal internationella konferenser innan den slutligen existerade år 1913. Efter detta har vi samma tid över hela jordklotet. Jorden hade alltså snurrat i många miljoner år med lokal tid. Men plötsligt var vi en tidsmässig enhet över hela jordklotet.

Naturligtvis har människor i alla tider innan dess förhållit sig till tiden. Solljuset, månen och planeterna som visat vägen. Men vår känsla för tid är än idag subjektiv och även kulturell.

T.ex. har de österländska världsreligionerna ett så kallat cirkulärt tidsperspektiv. Tiden är inte linjär som i den västerländska världsbilden; vi lever inte i en värld som en gång skapats och som en dag kommer att gå under, utan i en värld som skapas, upprätthålls, går under och skapas på nytt, om och om igen. Vår tillvaro i världen är inte heller en livslinje som börjar med födelse och slutar med död och en eventuell vidare existens i en annan dimension. Att dö innebär att man reinkarneras (återföds) igen. Världen och människan återföds ständigt. Detta eviga kretslopp kallas samsara.

Barn och tid

När det gäller barn och tid så betonas det ofta vikten av att ge barnen fasta rutiner. Att lära sig att styra barnet efter klockan samt att alltid se framåt. Ser man det ur ett historiskt perspektiv är det lätt att förstå svårigheterna i detta synsätt då människan under många års evolution levt på ett annat sätt. Tiden, klockan och hela den linjära livsstilen är en rätt kort historia under vår totala tid på jorden. Och den naturliga rytmen finns där ändå. Dygnet är och har alltid varit cykliskt och vi återkommer till samma punkt om och om igen. Naturvetenskapen har lärt oss att dygnet är den tid som det tar för jorden att rotera runt sin egen axel, och detsamma gäller månader och år. Men trots det upplevs så upplevs tiden subjektivt för varje individ som ett cykliskt förlopp. Dygnet, månaden och året kommer igen, om och om igen.

För barn kan konventionella linjära kalendrar därför vara svåra att förstå. Eftersom veckan, året och månader där börjar och slutar i en linje. Men tiden fungerar inte så – för när veckan eller året slutar, säger den inte alls hejdå. Utan hälsar, välkomnar och startar cirkeln på nytt igen.

Så fint!

Kram Anna

 

Sjalbarn – hur gör man?

5945-2165927-shopw-7a7c2d

34597_138758419481442_7743022_n

P7150909

Vi är förespråkare för enkla lösningar. Bära barn har vi gjort för att vi behövde det av olika skäl. Praktiska, emotionella eller helt enkelt för barnets behov av närhet. Antingen bär man barnet i sina armar, på sin höft eller på ryggen. Eller så kan man göra det med enkla hjälpmedel som till exempel en bärsjal eller en ergonomisk bärsele eftersom som just de ergonomiska är så mycket mer sköna för den som bär sitt barn.

Man kan ha en känsla av att bära i sjal är något krångligt, svårt och som kräver träning och coachning, men egentligen är det faktiskt genialiskt enkelt och har praktiserats av människor i många många tusentals år. Man tar helt enkelt en bärdon som man placerar barnet i  och bär.

I västerlandet har bärsjalsbärandet utvecklats successivt sedan början på 70-talet då praktiken att bära i bärsjal togs upp och utvecklades av ”moderna västerländska pionjärer'” som t.ex. Erika Hoffman som skapade bärsjals-märket Didymos.

Eftersom vi nu är påverkade av vår moderna kultur där barnvagnar blivit norm under de senaste drygt 100 åren kan det vara skönt att få lite input och boost från nutida inspiratörer som t.ex. bärcoacher som Ulrika Casselbrant som bland annat skrivit artikeln 5 anledningar att bära ditt barn där du kan läsa 5 goda skäl till att bära ditt barn men även få några enkla handfasta tips. Själv älskar jag instagram-kontot Bärsjalsutmaningen där ”vanliga” föräldrar delar med sig av sina tankar, erfarenheter och tips och trixs vad gäller ergonomiskt bärande av barn. Eller den stora gruppen Bärsjalar på Facebook där man snabbt kan få svar på funderingar och frågor av andra dedikerade sjalbärare.

Vill man prova lite hemma och behöver lite tid så finns det en hel uppsjö av videor på youtube med olika knytningar och andra instruktioner av värde. Där vill jag tipsa om den spanska bärsjalsbutikens Kangura Portabebés ‘s videokanal. Där hittar man enkla och tydliga filmer med allt från de första enkla knyten till mer avancerade varianter. Alltid med barnets bästa i centrum. Kangura håller också workshops och utbildningar för föräldrar och andra som är intresserade av att bära barn. Jag kan verkligen rekommendera att kolla igenom alla härliga klipp och prova hemma framför spegeln. Eller varför inte prova tillsammans på en sjalträff med andra intresserade? När jag var föräldraledig med min yngsta anordnade jag bärsjalsträffar hemma hos mig ca 1 gång i månaden och det var de bästa föräldragrupperna jag nånsin varit på. Många av de som var med är än idag mina vänner. Ett bra sätt att träffa likasinnade på helt enkelt!

På senare år har det dessutom kommit en hel del litteratur i ämnet. Både böcker att läsa för och tillsammans med barnet eller såna som helt riktar sig till föräldrarna. Är man riktigt intresserad av att sätta sig in i ämnet kan vi rekommendera tex  Why babywearing matters eller varför inte klassikern The continuum concept av Jean Liedloff.  Där själva bärandet av barnen kopplas ihop med vårt grundläggande och ursprungliga behov av närhet till våra barn både för vår egen och våra barns skull men även för vår gemensamma framtid.

Ha en fin helg!

Kram Anna

Bärselsnyheter i KoKoBello bl.a. Babylonia Flexia – himlans fiffig bärsele med superskön bärkomfort!

121984958-origpic-5ababc

121984862-origpic-77520f121984862-origpic-53d240

 

Måste bara tipsa om Babylonia Flexia som är en ny bärsele på marknaden. En sele som kan användas från nyfödd upp till barn på ca 20 kg.

Babylonia Flexia är bärselen som är utformad för att ge bästa tänkbara ergonomi för barnet och den som bär, oavsett barnets ålder och storlek. Den kan användas för nyfödd (3,5 kg) och upp till 20 kg, ingen extra babyinsats behövs.

I Flexia sitter barnet alltid i en ergonomisk position, enligt M-principen, med knäna högre än rumpan. Sits och rygg i Flexia är utformad så att barnet behåller den naturligt rundade ryggen, vilket gör att även ett litet barn kan bäras länge utan att barnets rygg belastas.

Med varje Flexia följer tre paneler med olika bredd för att alltid ge barnet rätt storlek på sittytan och därmed stöd hela vägen från knäveck till knäveck. Rätt panel väljs enkelt genom den tydliga guiden och märkningen på insidan av varje panel. De tre storleksanpassade panelerna är var och en unik i sin utformning för att möta behovet för barn i just den åldern och utvecklingsfasen som den är anpassad för.

I Flexia kan barnet bäras på mage, rygg och på höften, allt utifrån barnets och bärarens preferenser. Det integrerade, mjuka huvudstödet ger både stöd och solskydd till barnet.

Flexia erbjuder bästa tänkbara komfort för den som bär. Det breda bekväma höftbältet kombinerat med axelband som är löskopplingsbara gör att den som bär kan välja om axelbanden ska gå rakt över axlarna, ryggsäcksvarianten, eller i kors över ryggen/bröstet.

Finns i två finfina färger!

Och så måste vi också berätta att vi uppdaterat vår jämförande tabell med olika bärselar som vi finns på vår hemsida. Där ser du höjd, bredd, längd på remmar, bärsätt, viktrekommendationer och mycket mer! Hasta dit och titta för att hitta svar på dina frågor.

Och sist men minst! Vi har fyllt på vår lagerrensning med bärselar från Tula och ErgoBaby. Passa på att hitta en supersele till sommarens alla utflykter och resor. Finns inget smidigare än bärsele när man är på tur med barn!

Ha en fin helg!

Anna

Miljövänlig klädkonsumtion!

17389047_1895089790738359_36525044454882526_o

GOTS-certifierat från Disana

I en doktorsavhandling från Chalmers har Sandra Roos kartlagt textiliers hela livscykelanalys. Hon har följt produkter från råmaterial fram tills den dag de blir avfall. Svenskars klädinköp ger den fjärde största andelen av landets koldioxidutsläpp efter ”bilen, biffen och bostaden” – alltså transporten, maten och boendet. I avhandlingen slår hon fast att shoppingresor och färgning av kläder är det som orsakar störst miljöpåverkan. Så mycket som 22 procent av klimatpåverkan är konsumenternas transporter till och från affärerna.

Svensken i snitt köper ca 50 nya plagg om året och studien visar att det ger en stor belastning på miljön om du köper mycket kläder och miljöfarligt tillverkade kläder. Och det är tyvärr inte vi i Sverige som betalar det priset. Konsumenter kan påverka och göra stor skillnad genom att vara medveten och välja sin inköp. Försök att se värdet i kläderna och vilket stort arbete som ligger bakom dem. Här är några handfasta tips för en mer miljövänlig konsumtion!

* Handla bara det du vill ha.

* Åk klimatsmart till affären.

* När det gäller plagg som strumpor och underkläder välja klimatsmarta alternativ. Generellt använder vi dessa plagg mest.

* Köp kläderna i e-handel, men bara om det inte gör att du ökar konsumtionen eller returnerar ofta.

* Handla second hand. Detta gör en stor skillnad om det leder till att du handlar färre nyproducerade kläder.

* Fråga i butiken hur de säkerställer god miljöprestanda.

* Bra märkningar att kika efter är BCI (Better Cotton Initiative), GOTS, bluesign och OEKO-TEX samt märkningar som visar att kläderna inte innehåller flour. Viskos, modal och lyocell är exempel på tyger som ofta har bra miljöprestanda.

Påsk i all enkelhet

katvig mars 064

 

blogger-image--2015684373

Organisationen Djurens rätt har kartlagt vart påskfjädrar i Sverige kommer ifrån. Kartläggningen visar att de flesta fjädrarna kommer från kalkoner som fötts upp i köttindustrin i USA. Djurens Rätts rekommendation är att undvika att köpa påskfjädrar över huvud taget och i år har 19 svenska kommuner valt att säga nej till kalkonfjädrar och bojkottar fjädrar i påskriset.  

Det är nåt vi också brukar göra och istället så pyntar vi med ulltussar i glada färger och så några hönor och tuppar i trä till det. Så får det räcka. Enkelt jysst fint och stämningsfullt!

Och det bästa av allt! Nu går det finfint att köpa fina färgglada ulltussar i vår lilla butik med!

Kram Anna

The pussyhat project

16230432_176225996194331_4670867133008183296_n

 

8a357f9c520a2b71e564cfef2d2cc757

daa2132ba6eea3b6104b6836c1be7fdb

 

Över 600 demonstrationer (Womens march) ägde rum över hela världen den 21 januari 2017 för att protestera mot installationen av Donald Trump, hans politik och den kvinnosyn han gett uttryck för. I folkhavet syntes överallt rosa ”pussyhats”. The Pussyhat Project startades av Krista Suh, en Los Angeles-baserad filmförfattare. Målet var att skapa ett hav av rosa mössor som skulle representera både de som demonstrerade,  men också de som tillverkat mössorna men inte kunde delta. Syftet var också att omfamna och hylla det rosa som en symbol för kvinnor och kvinnlighet. ”Kvinnlighet, oavsett om det är i en man eller en kvinna, verkligen föraktas i vårt samhälle”, säger Suh och forsätter ”Det vi försöker göra med det här projektet är omfamna rosa, omfamna namnet pussyhat istället för att springa ifrån det.”  Helt enkelt som en motpol till de vidriga uttalanden som USAs nya president gjort om kvinnor.

Suh postade stickmönster på nätet, och snart anmälde sig tusentals kvinnor sig för att göra pussyhats. The Pussyhat project har en egen hemsida där du kan hitta mer information samt även DIY mönster att sticka, virka eller sy.

Själv har jag som en del av denna rörelse stickat på min egen lilla Pussyhat här hemma i januarimörkret. Det lyser upp. Jag lovar!

Kram Anna

I år firar vi tio år som förverkligare av våra drömmar!

kokobello 10 årDet var på våren 2007 som vi började fundera om vi inte skulle ta och starta den där lilla butiken vi drömde om. Vi tog hjälp och vi tog fart. I juni 2007 öppnade vi KoKoBello, under högtidliga former och i sällskap av några riktigt goda vänner, i uthuset här hemma där vi bor. Första kunden var min bästis. Och på den vägen är det!

Kram Anna

Slut med slit och släng!

image-11

När jag var barn så var det vanligt att lappa och laga. Äldre släktingar stoppade både sockor och nylonstrumpbyxor när det behövdes. Man sparade på uttjänta plagg och återanvände dem som trasor eller lappar. Eller flyttade helt enkelt de slitna plaggen, som man gjort i alla tider, ett lager närmare kroppen. Stickade plagg kunde repas upp och garnet användes sen för att sticka något annat av.

Idag slänger varje svensk varje år ca 8 kg kläder. I de flesta fall förmodligen till stora delar helt funktionella kläder men som en eller annan orsak inte platsar i garderoben längre. Som ett led i att försöka minska denna slängda mängd sänks nu momsen på mindre reparationer av kläder, hushållslinne, lädervaror, skor och även cyklar  från och med den 1 januari 2017 från 25 till 12 procent.

Momssänkningen sker eftersom regeringen anser att det är angeläget att produkter och råvaror används på ett effektivt och hållbart sätt. Att reparera en vara istället för att köpa en ny är oftast bättre ur miljösynpunkt. Idag är det tyvärr alldeles för enkelt och billigt att köpa en ny vara jämfört med att reparera. Som ett led i att få fler att laga eller ändra redan tillverkade varor sänks nu alltså momsen för reparationer av varor som cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne. Det skall alltså bli billigare att lämna in och få saker lagade om man själv inte tycker sig kunna eller hinna detta. En vanlig kemtvätt är ett bra ställe där det ofta sitter en skicklig hantverkare som kan göra jobbet åt dig.

Med reparationer menar man att varan återställs i användbart skick. Reparationer omfattar i det här fallet även förebyggande arbeten och förbättringar som utförs i syfte att minska behovet av en framtida reparationer och att varorna förbrukas och förslits. Reparationerna får dock inte innebära att betydande ingrepp görs eller att varorna ändras påtagligt. Reparation av vitvaror som kyl, frys och tvättmaskin ger rätt till avdrag för en del av arbetskostnaden inom rut-avdraget för hushållsnära tjänster.

Sänkt moms förväntas betyda lägre priser för att lämna in och få en vara lagad och därmed en ökad efterfrågan på tjänsterna. Detta kan bidra till lägre arbetslöshet då de aktuella reparationerna kan utföras av personer utan högre utbildningsnivå eller av personer som inte etablerat sig på arbetsmarknaden.

Men framför allt är det ju en vinst för miljön, vår jord och vår gemensamma framtid!

/ Anna

God Jul!

image-png

image-1-png

blogger-image-593392546

Så är den åter här igen. Årets stora helg i västvärlden. Eller faktiskt kanske i hela världen. Den absolut största storhelgen här i norr i alla fall. Alla vill vara lediga. Alla vill fira att ljuset äntligen är tillbaka och att vi lämnar årets mörkaste tid bakom oss. Vi ser fram emot nästa år och allt det nya. Men mycket är sig likt. Vi planerar och plockar fram, packar paket och drömmer om en vit jul. För en del är det lika med snö men för säkert nästan lika många är det en förhoppning om en jul utan sprit. Utan maktkamper om största eller dyraste klappen. Eller bråk och hur slingan skall slingra sig runt granen. Eller nån annan liten sak man kan ryka ihop om när man vill lite för mycket.

Själva drömmer vi om en röd och grön jul. Eller kanske en gul. Rött som i värme och klappar på kind. Grönt som i miljömedvetet och naturen i form av en egenhuggen naturgran som ståtar i stugan. Gult som i värme. Att göra något kul eller lite tokigt ihop. Leka lekar och sånt. Vila eller läsa något gott. För julen är barnen och lekens högtid för oss. Hela grejen med klappar och tomte är för oss en lek. Att planera, gömma, hålla hemligt, viska och leta. Det är ju bara en lek. Något vi gör för skojs skull, för att vi vill och för att vi kanske behöver lite lättsamhet i mörkret om vintern. Det är så vi tänker om julen och går som vanligt all in på vårt eget lilla speciella sätt!

Det jag minns bäst från mina egna barndomsjular är konstigt nog fruktfatet som togs fram om kvällen. När maten var äten. Tomten kommen. Klapparna öppnade. Gröten låg i magen. Och läsken urdrucken. Då tog de vuxna fram ett fruktfat och några fruktknivar till och sen så satt vi alla i soffan liksom i en liten ring och åt frukt tillsammans. Tänk om de vuxna vetat det när det slitit och släpat i decembermörkret med allt det där andra. Att de enda jag ville var att vi skulle sitta ner en liten stund om kvällen och äta frukt tillsammans. Att det skulle bli jul för mig i mitt minne så här många år senare.

Så min uppmaning får bli att glöm inte att lyssna på barnen mitt i julstöket, för de har så himla mycket att säga oss.

God jul alla fina! Och ta hand om er och varandra och de små stunderna i alla helger.

Kram!

Anna

Ull håller kylan ute!

lillmalva

Nu kommer kylan och det är dags att plocka fram varmare kläder. Själva älskar vi ull och alla små ullbarn och vi använder självklart ull inifrån och ut. Från och med nu och ända till nästa sommar igen. Ull är en helt fantastiskt fin naturfiber med många spännande egenskaper. Ull är en förnybar resurs. Den är plastfri, ekonomisk och miljövänlig.

Ull är en naturfiber som har förmåga att andas och samverka med kroppens värmereglering, den kan ta upp fukt utan att kännas våt. Ull värmer faktiskt även i fuktigt tillstånd, samtidigt som den är både svårantändlig och flamsäker. Ull är värmeväxlande och hjälper oss att behålla vår egen värme samt att hålla kylan ute  när det är kallt. Och även tvärtom när det är varmt ute.  Därför kan det vara skönt med ullkläder även årets varmare månader, särskilt för små barn, som inte rör sig så mycket utan mest  ligger stilla.

Lanolin är det fett som finns i all ull och som gör ullen både mjuk och vattenavstötande. Ullfibern är krusig och detta skapar luft i ullen som därmed fungerar isolerande. Det är helt enkelt luften i ullen som gör att värme och kyla leds långsammare genom den. Krusningen är olika hos olika fårraser. Ju mer finkrusig ullfibern är desto bättre isolering. Merinoull är den mest finkrusiga fårullstypen. Krusningarna gör också att fibern inte ligger platt emot huden vilket gör att det även där skapas ett isolerande lager luft.

Ull transporterar bort fukt och lukt och är självrengörande. Om man svettas transporteras fukten aktivt genom ullen till utsidan utan att bli blöt. Det är lanolinet (ullfettet) som gör att ullfibern inte blir blöt. Fukten rinner istället liksom över ullfibern och huden hålls torr och ullens värmeisolerande förmåga bevaras. Skulle ullen trots allt bli blöt om man är ute länge i blöta eller blir riktigt varm så är ullfibern så fiffig att den värmer även då till skillnad från andra textila material som blir kalla och kyler ner bäraren. Naturlig ull kan nämligen absorbera fukt upp till 30 % av sin egen vikt utan att kännas fuktig eller förlora sin form.

Ull är lättskött och självrenande och skall tvättas så sällan som möjligt vilket är bra både för plånbok och miljö. Ullfibrerna renas nämligen av att vädras i friska luften och plaggen behöver därför sällan tvättas.  Ull ska endast tvättas när det behövs och då i låga vattentemperaturer och med milda tvättmedel som inte löser upp och tar bort det naturliga lanolinet, eftersom det är just lanolinet som skyddar fibrerna och bidrar till dess unika förmågor. Tvätt i högre temperaturer än max 40 grader, plötsliga temperaturskillnader i tvättvattnet och mekanisk bearbetning gör att ull krymper, filtar ihop sig, tappar formen och blir stela. Om ullkläder med lanolin tvättas i ”vanliga tvättmedel” tvättas fettet bort och ullen blir stel och stum. Vanligt tvättmedel kan också innehålla enzymer som är skadliga för ullfibern vilket kan ge en massa små trista hål i ullplagget efter tvätt om fel tvättmedel använts. Detta kan motverkas genom att ullen tvättas för hand, med biologiska tvättmedel samt att man efter tvätt tillsätter ullkur.

Ju mer naturlig ull som används i kläder desto bättre fungerar ullens alla härliga naturliga egenskaper. Bättre för miljön är det också förstås. Och det är sånt vi gillar!