Kategori: Vackert hemma

Vår känsla för tid

Art-17-167-C-INGLES_MG_0139_Joguines-Grapat-500x500 grapat-weekkalender Grapat_Wooden_Nins_GRAP15-109_1

Nytt i butiken är dessa fullkomligt ljuvliga års– och veckokalendrar från Grapat!

Grapat är ett spanskt företag som i liten skala tillverkar handgjorda, ekologiska och giftfria leksaker i trä inspirerade av Waldorf-pedagogik. Kalenderna funkar fint i pedagogiska verksamheter men precis lika fint hemma. Dessa finfina kalendrar fick oss att fundera lite extra på det där med barn, tidsuppfattning och veckorna och åren som går.

Linjär tid exakt tid

I den moderna västerländska kulturen anses tiden linjär. Tiden anses i sig vara ett objektivt mått som vi kan ange med en exakthet på miljondelars sekund. Vi har också de senaste 150 åren samma tidsangivelse över hela jordklotet (med tidszoner) angivet i sekunder, minuter och timmar. Tiden ses som att den uppstår i det att flera händelser på varandra följes som en sekvens med en dåtid, ett nu (i exakt detta ögonblick) och en framtid.

Sverige var det land som först i hela världen införde en och samma tid inom rikets gränser. Den 1 januari 1879 infördes i Sverige alla svenska orter samma tid – svensk normaltid. Innan dess hade vi lokaltid vilket hade fungerat utmärkt i hundratals år. Det som tvingade fram en ändring var den nybyggda järnvägen, eftersom man från 1862 kunde åka tåg hela vägen från Stockholm till Göteborg. För att lösa problemet med att konstruera begripliga tidtabeller för ett tåg som passerar flera olika orter med olika lokaltid infördes alltså svensk normaltid.

I takt med att det internationella järnvägsnätet byggdes ut ansågs behovet öka för en världsklocka för hela jorden. Denna världsklocka krävde ett stort antal internationella konferenser innan den slutligen existerade år 1913. Efter detta har vi samma tid över hela jordklotet. Jorden hade alltså snurrat i många miljoner år med lokal tid. Men plötsligt var vi en tidsmässig enhet över hela jordklotet.

Naturligtvis har människor i alla tider innan dess förhållit sig till tiden. Solljuset, månen och planeterna som visat vägen. Men vår känsla för tid är än idag subjektiv och även kulturell.

T.ex. har de österländska världsreligionerna ett så kallat cirkulärt tidsperspektiv. Tiden är inte linjär som i den västerländska världsbilden; vi lever inte i en värld som en gång skapats och som en dag kommer att gå under, utan i en värld som skapas, upprätthålls, går under och skapas på nytt, om och om igen. Vår tillvaro i världen är inte heller en livslinje som börjar med födelse och slutar med död och en eventuell vidare existens i en annan dimension. Att dö innebär att man reinkarneras (återföds) igen. Världen och människan återföds ständigt. Detta eviga kretslopp kallas samsara.

Barn och tid

När det gäller barn och tid så betonas det ofta vikten av att ge barnen fasta rutiner. Att lära sig att styra barnet efter klockan samt att alltid se framåt. Ser man det ur ett historiskt perspektiv är det lätt att förstå svårigheterna i detta synsätt då människan under många års evolution levt på ett annat sätt. Tiden, klockan och hela den linjära livsstilen är en rätt kort historia under vår totala tid på jorden. Och den naturliga rytmen finns där ändå. Dygnet är och har alltid varit cykliskt och vi återkommer till samma punkt om och om igen. Naturvetenskapen har lärt oss att dygnet är den tid som det tar för jorden att rotera runt sin egen axel, och detsamma gäller månader och år. Men trots det upplevs så upplevs tiden subjektivt för varje individ som ett cykliskt förlopp. Dygnet, månaden och året kommer igen, om och om igen.

För barn kan konventionella linjära kalendrar därför vara svåra att förstå. Eftersom veckan, året och månader där börjar och slutar i en linje. Men tiden fungerar inte så – för när veckan eller året slutar, säger den inte alls hejdå. Utan hälsar, välkomnar och startar cirkeln på nytt igen.

Så fint!

Kram Anna

 

I år firar vi tio år som förverkligare av våra drömmar!

kokobello 10 årDet var på våren 2007 som vi började fundera om vi inte skulle ta och starta den där lilla butiken vi drömde om. Vi tog hjälp och vi tog fart. I juni 2007 öppnade vi KoKoBello, under högtidliga former och i sällskap av några riktigt goda vänner, i uthuset här hemma där vi bor. Första kunden var min bästis. Och på den vägen är det!

Kram Anna

God Jul!

image-png

image-1-png

blogger-image-593392546

Så är den åter här igen. Årets stora helg i västvärlden. Eller faktiskt kanske i hela världen. Den absolut största storhelgen här i norr i alla fall. Alla vill vara lediga. Alla vill fira att ljuset äntligen är tillbaka och att vi lämnar årets mörkaste tid bakom oss. Vi ser fram emot nästa år och allt det nya. Men mycket är sig likt. Vi planerar och plockar fram, packar paket och drömmer om en vit jul. För en del är det lika med snö men för säkert nästan lika många är det en förhoppning om en jul utan sprit. Utan maktkamper om största eller dyraste klappen. Eller bråk och hur slingan skall slingra sig runt granen. Eller nån annan liten sak man kan ryka ihop om när man vill lite för mycket.

Själva drömmer vi om en röd och grön jul. Eller kanske en gul. Rött som i värme och klappar på kind. Grönt som i miljömedvetet och naturen i form av en egenhuggen naturgran som ståtar i stugan. Gult som i värme. Att göra något kul eller lite tokigt ihop. Leka lekar och sånt. Vila eller läsa något gott. För julen är barnen och lekens högtid för oss. Hela grejen med klappar och tomte är för oss en lek. Att planera, gömma, hålla hemligt, viska och leta. Det är ju bara en lek. Något vi gör för skojs skull, för att vi vill och för att vi kanske behöver lite lättsamhet i mörkret om vintern. Det är så vi tänker om julen och går som vanligt all in på vårt eget lilla speciella sätt!

Det jag minns bäst från mina egna barndomsjular är konstigt nog fruktfatet som togs fram om kvällen. När maten var äten. Tomten kommen. Klapparna öppnade. Gröten låg i magen. Och läsken urdrucken. Då tog de vuxna fram ett fruktfat och några fruktknivar till och sen så satt vi alla i soffan liksom i en liten ring och åt frukt tillsammans. Tänk om de vuxna vetat det när det slitit och släpat i decembermörkret med allt det där andra. Att de enda jag ville var att vi skulle sitta ner en liten stund om kvällen och äta frukt tillsammans. Att det skulle bli jul för mig i mitt minne så här många år senare.

Så min uppmaning får bli att glöm inte att lyssna på barnen mitt i julstöket, för de har så himla mycket att säga oss.

God jul alla fina! Och ta hand om er och varandra och de små stunderna i alla helger.

Kram!

Anna

Hemma i Södertälje hos familjen KoKoBello

12940930_1908171932742641_97376661_n

hemma hos oss

I senaste numret av Allers finns ett litet hemma-hos-reportage hos familjen KoKoBello. Texten är av Petra Kjellström och foton av Frida Ekman. Petra och Frida var hemma hos oss en vårdag för ett litet tag sen och fotade och pratade om allt mellan himmel och jord. Så himla mysigt och finfina bilder blev det och så en fin liten text om oss och vårt hem. Vi har varit med i lite olika tidningar då och då och vår tanke med det är att inspirera andra till ett enklare och mer miljövänligt boende. Vi bor i ett rätt så stort  hus i och för sig. Men det är gammalt och väl bevarat så som det är. Inga lyxrenoveringar här inte, utan huset har fått vara som det är med lösa innerfönster, gamla rågolv och lite knölig planlösning. Vi är stolta och glada över vårt fina hus men också stolta över att bo i Södertälje, som är vår hembygd. Södertälje är en stad som i media tyvärr allt för ofta framställs i negativ dager, men faktiskt är en alldeles vanlig liten svensk stad, fast med några jättestora industrier vilket gör att staden växer så det knakar och har så gjort de senaste 100 åren. Inom kommunen finns också ett stort nätverk av ekologiska producenter, bönder och företagare. Och så ligger den inom alldeles lagom pendeltågsavstånd till Stockholm vilket gör att man ganska så lätt har tillgång till allt som storstan har att erbjuda i form av kultur och annat kul. Och så finns här även ett levande kulturliv med teater, teateramatörer, en konstnärskrets, gallerier, en konsthall, en stor välfungerande kulturskola och ett rikt musikliv med många kända och okända lokala förmågor. Det är sånt vi gärna vill berätta om!

Här är några blogginlägg om tidigare hemma-hos-oss reportage för den som vill se mer:

Villaägaren

Aftonbladet

Leva & bo – expressen

Länstidningen

Vika en vacker stjärna

img_8137

stjärna

Det här är ett enkelt och kul pyssel som man kan variera i det oändliga genom att ha olika färg och storlek på pappret som man använder beroende på hur man vill ha sin stjärna. Här har vi vikt en stor färgglad stjärna som en färgcirkel att sätta i ett fönster. Men man kan ha små papper. Alla i samma färg. Till exempel vita eller gula blir också fint!

Man behöver 8 st kvadratiska papper i valfri storlek. Dessa viks till ”diamanter” som man sedan sätter ihop tillsammans i en ring. De bildar tillsammans stjärnan. Så här gör man:

  1. Vik pappret på mitten på höjden och på tvären för att få ”markeringar” att vika efter i nästa steg. Öppna upp igen.
  2. Vrid på pappret ett kvarts varv. Vik ner spetsarna mot mitten.
  3. Du har nu fått en ny mindre kvadrat bestående av två lager papper.
  4. Vik in de övre halvorna av bladet från sidan som på den fjärde bilden. En sida i taget.
  5. Du har nu fått en första ”diamant”. Vik åtta likadana.
  6. De åtta diamanterna läggs ihop i en ring med de korta spetsarna in mot centrum som på bild 6. Lägg diamanterna omlott nertill mot mitten så får du en fin effekt.
  7. Sätt lite lim mellan diamanternas nederdelar så stjärnan håller ihop.
  8. Låt torka.
  9. Färdigt.

Sen är det bara att sätta upp stjärnan där du vill ha den. Man kan göra stjärnor tillsammans med barnen. Eller som en fin gå-borts-present. Eller som present till en nyfödd. Till ett dop. Eller bara ha som den är som en fin dekoration i hemmet. Vi gjorde en stjärna i silkespapper i olika färger och vi satte den i ett fönster så att ljuset lyser igenom pappren och färgerna blandas så ser det ännu mer spännande ut!