Etikett: årstidsbord

Mikaeli eller Mickelmäss

Idag är det Mikaelsmäss. I gamla tider räknades Mikaelsmäss som vinterhalvårets första dag. På Mikaelsmäss skulle skörden vara avklarad, djuren togs hem från fäbodarna och ljusen fick tändas igen efter sommaruppehållet. Mikaeli var också den enda dag på året som tjänstefolk fick säga upp sig och flytta. 1723-1819 var det en lagstadgad flyttdag och årets enda lediga vecka.

Att fira årets högtider och årstidernas växling är fint även i vår tid.

I waldorfskolan är Mikaeli en av de fyra årstidshögtiderna tillsammans med jul, påsk och midsommar. Det anses viktigt att varje år fira godhetens seger över mörkrets makter.

Som bild/metafor används den gamla legenden om Sankt Mikael och draken som ofta framförs som skådespel av yngre elever.

Med födelsedagsringen från Grimms eller ett litet årstidsbord kan man ordna en fint och stämningsfullt plats eller stund i hemmet. Det som är så extra fint med årstidsringen är att man kan dekorera den precis som man vill.

Till exempel är våra små Eco Flower Fairies jättefina att dekorera med. Eller djur från t.ex. Ostheimer. Eller en liten dekorativ stjärna från Grimms? Man tar det man gillar bäst helt enkelt!

Eller så går man helt enkelt ut i skogen, parken eller trädgården och plockar lite fint för årstiden som dekoration. Återvinningsbart, miljövänligt och faktiskt också helt ljuvligt!

Årstidsskiftningar

Mikael är i judisk, muslimsk och kristen tradition en ärkeängel. Hans namn brukar uttydas “Vem är lik Gud”. I Katolska kyrkan firas Mikael den 29 september, tillsammans med de andra ärkeänglarna, Gabriel och Rafael.

Mikael anses som en av de främsta härförarna i kampen mot ondskan och Mikaels dag firades ursprungligen den 29 september även i Sverige. Denna helgdag avskaffades i Sverige 1772 av Gustav III och flyttades då till närmast följande söndag. Mikaelsdagen var en kyrkmässodag, numera mer känt som Mickelmäss.

I det gamla bondesamhället räknades Mikaeli som den första vinterdagen. Mickelsmäss, var en av det gamla bondeårets största märkesdagar. Särskilt i Nordsverige räknades Mickelsmässan som en storhelg, i klass med jul och midsommar, speciellt för de yngres del, inte minst eftersom flickorna då återvänt från sommarens vistelse på fäbodarna. Helgen fick också sin betydelse genom att den inföll vid slutet av årets arbete på åker och äng.

Att fira årets högtider och årstidernas växling är fint även i vår tid. Med födelsedagsringen från Grimms eller ett litet årstidsbord kan man ordna en fint och stämningsfullt plats eller stund i hemmet. Det som är så extra fint med årstidsringen är att man kan dekorera den precis som man vill.

Till exempel är våra små Eco Flower Fairies jättefina att dekorera med. Eller djur från t.ex. Ostheimer. Eller en liten dekorativ stjärna från Grimms? Man tar det man gillar bäst helt enkelt!

Eller så går man helt enkelt ut i skogen, parken eller trädgården och plockar lite fint för årstiden som dekoration. Återvinningsbart, miljövänligt och faktiskt också helt ljuvligt!

Sommarkalas med årstidsring från Grimms!

Födelsedagsringen från Grimms är bara så fin! Det som är så roligt är att man kan dekorera den precis som man vill.

Till exempel är våra små Eco Flower Fairies jättefina att dekorera med. Eller regnbågsvänner eller pastellvänner från Grimms. Eller varför inte dessa helt ljuvliga baby Nins från Grapat. Eller djur från t.ex. Ostheimer. Eller en liten dekorativ stjärna från Grimms? Man tar det man gillar bäst helt enkelt!

Eller så går man helt enkelt ut i skogen, parken eller trädgården och plockar lite fint för årstiden som dekoration. Återvinningsbart, miljövänligt och faktiskt också helt ljuvligt!

Kram Anna

Vår känsla för tid

Art-17-167-C-INGLES_MG_0139_Joguines-Grapat-500x500 grapat-weekkalender Grapat_Wooden_Nins_GRAP15-109_1

Nytt i butiken är dessa fullkomligt ljuvliga års– och veckokalendrar från Grapat!

Grapat är ett spanskt företag som i liten skala tillverkar handgjorda, ekologiska och giftfria leksaker i trä inspirerade av Waldorf-pedagogik. Kalenderna funkar fint i pedagogiska verksamheter men precis lika fint hemma. Dessa finfina kalendrar fick oss att fundera lite extra på det där med barn, tidsuppfattning och veckorna och åren som går.

Linjär tid exakt tid

I den moderna västerländska kulturen anses tiden linjär. Tiden anses i sig vara ett objektivt mått som vi kan ange med en exakthet på miljondelars sekund. Vi har också de senaste 150 åren samma tidsangivelse över hela jordklotet (med tidszoner) angivet i sekunder, minuter och timmar. Tiden ses som att den uppstår i det att flera händelser på varandra följes som en sekvens med en dåtid, ett nu (i exakt detta ögonblick) och en framtid.

Sverige var det land som först i hela världen införde en och samma tid inom rikets gränser. Den 1 januari 1879 infördes i Sverige alla svenska orter samma tid – svensk normaltid. Innan dess hade vi lokaltid vilket hade fungerat utmärkt i hundratals år. Det som tvingade fram en ändring var den nybyggda järnvägen, eftersom man från 1862 kunde åka tåg hela vägen från Stockholm till Göteborg. För att lösa problemet med att konstruera begripliga tidtabeller för ett tåg som passerar flera olika orter med olika lokaltid infördes alltså svensk normaltid.

I takt med att det internationella järnvägsnätet byggdes ut ansågs behovet öka för en världsklocka för hela jorden. Denna världsklocka krävde ett stort antal internationella konferenser innan den slutligen existerade år 1913. Efter detta har vi samma tid över hela jordklotet. Jorden hade alltså snurrat i många miljoner år med lokal tid. Men plötsligt var vi en tidsmässig enhet över hela jordklotet.

Naturligtvis har människor i alla tider innan dess förhållit sig till tiden. Solljuset, månen och planeterna som visat vägen. Men vår känsla för tid är än idag subjektiv och även kulturell.

T.ex. har de österländska världsreligionerna ett så kallat cirkulärt tidsperspektiv. Tiden är inte linjär som i den västerländska världsbilden; vi lever inte i en värld som en gång skapats och som en dag kommer att gå under, utan i en värld som skapas, upprätthålls, går under och skapas på nytt, om och om igen. Vår tillvaro i världen är inte heller en livslinje som börjar med födelse och slutar med död och en eventuell vidare existens i en annan dimension. Att dö innebär att man reinkarneras (återföds) igen. Världen och människan återföds ständigt. Detta eviga kretslopp kallas samsara.

Barn och tid

När det gäller barn och tid så betonas det ofta vikten av att ge barnen fasta rutiner. Att lära sig att styra barnet efter klockan samt att alltid se framåt. Ser man det ur ett historiskt perspektiv är det lätt att förstå svårigheterna i detta synsätt då människan under många års evolution levt på ett annat sätt. Tiden, klockan och hela den linjära livsstilen är en rätt kort historia under vår totala tid på jorden. Och den naturliga rytmen finns där ändå. Dygnet är och har alltid varit cykliskt och vi återkommer till samma punkt om och om igen. Naturvetenskapen har lärt oss att dygnet är den tid som det tar för jorden att rotera runt sin egen axel, och detsamma gäller månader och år. Men trots det upplevs så upplevs tiden subjektivt för varje individ som ett cykliskt förlopp. Dygnet, månaden och året kommer igen, om och om igen.

För barn kan konventionella linjära kalendrar därför vara svåra att förstå. Eftersom veckan, året och månader där börjar och slutar i en linje. Men tiden fungerar inte så – för när veckan eller året slutar, säger den inte alls hejdå. Utan hälsar, välkomnar och startar cirkeln på nytt igen.

Så fint!

Kram Anna