Etikett: steiner

Tips på hur man gör fint hemma med små kort – enkelt att variera efter året som går!

 


En fin grej som vi verkligen gillar och som man enkelt kan göra hemma med klädnypor och ett snöre. Vi har använt de helt ljuvliga regnbågsfärgade klädnyporna från Grimms som vi helt enkelt har satt upp på ett litet bomullssnöre. I klädnyporna sätter vi sedan fast olika små kort beroende på år, årstid, fest eller vardag utifrån hur det känns just nu. Passar fantastiskt fint som en liten kalender, vid årstidsbordet eller bara var som helst där man vill ha lite kort uppe på väggen. I butiken har vi ju en himla massa kort att välja mellan så vi kan verkligen variera oss!

Klädnyporna finns även i en gammaldags stil om man hellre föredrar det!

Piffa på! För det kan behövas i vårvinterslasket.

Kram Anna

Open end toys – fantasilek på riktigt!

Ofta behövs väldigt lite för att barn ska börja leka – några trädgrenar, tallkottar eller helt enkelt bara ett rum eller en plats med några få ting och så är fantasin igång. Genom leken ökas vår sociala kompetens och känslomässiga mognad.

Själva älskar vi open end toys – leksaker som är öppna, eller snarare utan specifikt syfte. Istället är de utformade för att överlåtas till barnets fantasi. Att hjälpa till att inspirera till nya historier eller helt enkelt lägga till en dimension till barnets lek.

Vi har varit föräldrar under många år. Vi har till och med vuxna barn och vi kan verkligen bekräfta att det utan tvekan är de öppna leksakerna som haft den bästa hållbarheten. Det är de öppna leksakerna som haft den absolut längsta användningstiden. Och de har fortsatt att vara populära och komma till användning i många olika sorters lekar under väldigt lång tid. I vissa fall under hela barndomen faktiskt.

Vissa blir inte en favorit direkt utan kan få stå och mogna och växa in i leken och livet. Därför är det ett extra plus om dessa leksaker också är vackra. Det behöver inte vara så många. Speciellt inte om de är fiffiga och lite universella dvs såna leksaker som kan vara lite vad som helst i leken.

Vi märker att ofta är man på jakt efter en specifik leksak. Med en alldeles specifik funktion. Men barn tänker inte så i sin lek. De kan leka vad de vill med vad som helst. Oftast handlar det bara om att låta dom få göra det. Och ta lite plats.

Alla sorters byggleksaker är bra för att främja fantasifulla lekar. Barn behöver inte vara ambitiösa arkitekter för att ha kul när de leker bygglekar till exempel. Det räcker med något att stapla på varandra – träklossar eller soffkuddar. Några tygstycken att svepa om sig eller att göra en koja med – filtar eller lektyg. Något att klättra på, balansera med eller att undersöka kroppens och rummets möjligheter med. Och även dess begränsningar förstås!

Kritor och block kan gärna stå framme och användas när det passar. Några enkla musikinstrument att göra ljud med dom det behövs.

Och kanske en vuxen i närheten eller periferin. Nån som finns till hands om det behövs.

Mer behövs inte. Resten löser barnen själv!

Kram Anna

ps. två av bilderna kommer från Sarahs silks underbara instagram. Följtips! Lektygen i silke säljer vi i KoKoBello.

Vår känsla för tid

Art-17-167-C-INGLES_MG_0139_Joguines-Grapat-500x500 grapat-weekkalender Grapat_Wooden_Nins_GRAP15-109_1

Nytt i butiken är dessa fullkomligt ljuvliga års– och veckokalendrar från Grapat!

Grapat är ett spanskt företag som i liten skala tillverkar handgjorda, ekologiska och giftfria leksaker i trä inspirerade av Waldorf-pedagogik. Kalenderna funkar fint i pedagogiska verksamheter men precis lika fint hemma. Dessa finfina kalendrar fick oss att fundera lite extra på det där med barn, tidsuppfattning och veckorna och åren som går.

Linjär tid exakt tid

I den moderna västerländska kulturen anses tiden linjär. Tiden anses i sig vara ett objektivt mått som vi kan ange med en exakthet på miljondelars sekund. Vi har också de senaste 150 åren samma tidsangivelse över hela jordklotet (med tidszoner) angivet i sekunder, minuter och timmar. Tiden ses som att den uppstår i det att flera händelser på varandra följes som en sekvens med en dåtid, ett nu (i exakt detta ögonblick) och en framtid.

Sverige var det land som först i hela världen införde en och samma tid inom rikets gränser. Den 1 januari 1879 infördes i Sverige alla svenska orter samma tid – svensk normaltid. Innan dess hade vi lokaltid vilket hade fungerat utmärkt i hundratals år. Det som tvingade fram en ändring var den nybyggda järnvägen, eftersom man från 1862 kunde åka tåg hela vägen från Stockholm till Göteborg. För att lösa problemet med att konstruera begripliga tidtabeller för ett tåg som passerar flera olika orter med olika lokaltid infördes alltså svensk normaltid.

I takt med att det internationella järnvägsnätet byggdes ut ansågs behovet öka för en världsklocka för hela jorden. Denna världsklocka krävde ett stort antal internationella konferenser innan den slutligen existerade år 1913. Efter detta har vi samma tid över hela jordklotet. Jorden hade alltså snurrat i många miljoner år med lokal tid. Men plötsligt var vi en tidsmässig enhet över hela jordklotet.

Naturligtvis har människor i alla tider innan dess förhållit sig till tiden. Solljuset, månen och planeterna som visat vägen. Men vår känsla för tid är än idag subjektiv och även kulturell.

T.ex. har de österländska världsreligionerna ett så kallat cirkulärt tidsperspektiv. Tiden är inte linjär som i den västerländska världsbilden; vi lever inte i en värld som en gång skapats och som en dag kommer att gå under, utan i en värld som skapas, upprätthålls, går under och skapas på nytt, om och om igen. Vår tillvaro i världen är inte heller en livslinje som börjar med födelse och slutar med död och en eventuell vidare existens i en annan dimension. Att dö innebär att man reinkarneras (återföds) igen. Världen och människan återföds ständigt. Detta eviga kretslopp kallas samsara.

Barn och tid

När det gäller barn och tid så betonas det ofta vikten av att ge barnen fasta rutiner. Att lära sig att styra barnet efter klockan samt att alltid se framåt. Ser man det ur ett historiskt perspektiv är det lätt att förstå svårigheterna i detta synsätt då människan under många års evolution levt på ett annat sätt. Tiden, klockan och hela den linjära livsstilen är en rätt kort historia under vår totala tid på jorden. Och den naturliga rytmen finns där ändå. Dygnet är och har alltid varit cykliskt och vi återkommer till samma punkt om och om igen. Naturvetenskapen har lärt oss att dygnet är den tid som det tar för jorden att rotera runt sin egen axel, och detsamma gäller månader och år. Men trots det upplevs så upplevs tiden subjektivt för varje individ som ett cykliskt förlopp. Dygnet, månaden och året kommer igen, om och om igen.

För barn kan konventionella linjära kalendrar därför vara svåra att förstå. Eftersom veckan, året och månader där börjar och slutar i en linje. Men tiden fungerar inte så – för när veckan eller året slutar, säger den inte alls hejdå. Utan hälsar, välkomnar och startar cirkeln på nytt igen.

Så fint!

Kram Anna