Etikett: närhet

Närhet mellan barn och förälder

Vi har nog alla hört talas om hur stress påverkar kroppen negativt. Att vara nybliven förälder kan uppfattas som en stress av många olika orsaker.

Det kan vara lätt att glömma att kroppen också har ett alldeles eget lugn-och-ro-system.

Oxytocin

Oxytocin (som ofta kallas må-bra-hormon eller lugn-och-ro-hormon) är ett hormon som utsöndras i hjärnan när vi upplever välbehag. Det utlöses vid vila, kroppskontakt, beröring, massage och när man känner sig förstådd och bekräftad. Oxytocin kan också utsöndras när vi känner gemenskap.

Alltså kan ni tänka er något finare?!

Oxytocin spelar en viktig roll vid såväl förlossning som amning. Oxytocinet sänker blodtrycket, ökar uthålligheten i relation till smärta, stimulerar tillväxt och minskar också halten av stresshormoner. Oxytocinet har en funktion i relation till amning, förslossning samt och livmoderns sammandragning efter en förlossning. Ordet ”oxytocin” betyder till och med ”snabb förlossning” på grekiska.

Men Oxytocin finns hos alla människor, såväl kvinnor som män, vuxna och barn och bebisar. Hormonet är del av ett komplext system där kroppens organsystem länkas samman. Oxytocin frisätts och främjas av trygghet.

Hormonet är kan öka förmågan till avslappning, lugn och tillfredsställelse. Oxytocin kan göra oss öppna och empatiska, främjar trygghet. Det har en direkt ångestdämpande, smärtlindrande och lugnande effekt.

Det är starkt förknippat med anknytning – inte bara mellan mamma och barn, men även i andra sociala sällskap inom och utanför familjen.

Beröring och närhet

Behovet för beröring ökar när vi blir sjuka eller skadar oss eller när vi är stressade och oroliga. Det är därför vi exempelvis rör vid oss själva när vi har ont eller klappar ett barn som gråter.

När kroppen känner beröring utsöndras oxotycin, vilket har en helande effekt på kroppen. De första tjugo minuterna tar kroppen av sitt egna oxytocin men redan efter tjugo minuter börjar kroppen att producera mer oxytocin. Vi startar alltså upp vår egen inombords lugn-och-ro-fabrik.

Genom beröring och närhet stimuleras alltså produktion av Oxytocin vilket ökar kroppens egen förmåga till lugn och ro, smärtlindring, bättre sömn, ökad nyfikenhet, förbättrad mag-tarmfunktion, minskad aggressivitet, stärkt kroppsuppfattning, minskad ångest, ökat immunförsvar, ökad självkänsla och tänd livsgnista.

Känguruvård

Känguruvård är ett komplement till behandling i kuvös för barn som föds tidigt. Metoden används inom svensk förlossningsvård och innebär att barnet ligger direkt mot din hud. Den nära hudkontakten gör att barnet håller sig varmt och att andningen blir mer stabil.

Studier visar att spädbarn som får känguruvård gråter mindre och sover lugnare. Det har också kopplats till hjärnans utveckling, inklusive förbättrad uppmärksamhet och förbättrad utveckling av rörelseförmågan och styrka i nacke och rygg. Spädbarnets andning stabiliseras om de ligger hjärta mot hjärta vid mammas bröst.

I år har det publicerats en större studie som visar att i så kallade utvecklingsländer, där det kan vara brist på medicinsk teknik och andra tillgångar, kan spädbarnsdödligheten minska om man aktivt använder hud-mot-hud-metoden eller känguru-vård istället för att förlita sig på maskiner när det gäller vård av förtidigt födda barn. Det är ju egentligen så otroligt självklart att däggdjur vårdar sina bebisar närmast sitt bröst och sin varma kropp. Men så lätt att glömma i vår moderna tid.

Läs gärna här om du är intresserad av mer om hur hud-mot-hud kan rädda liv.

Vara nära

Så att vara i nära kroppskontakt med andra. Ditt barn, din förälder om du är ett barn, din partner, eller någon annan du känner dig trygg med så ökar du dina möjligheter till lugn och ro. Att bära sitt barn nära, speciellt de minsta barnen kan ge väldigt mycket gott för både dig och ditt barn.

Svensk Riksorganisation för Ergonomiskt Barnbärande

I samband med European Babywearing Week presenteras något stort för alla som är intresserade av bära barn – nämligen Svensk Riksorganisation för Ergonomiskt Barnbärande [SREB].

I Sverige saknades tidigare en förening för alla de som är engagerade och för de som vill lära sig mer om barnbärande. Liknande organisationer har redan funnits i andra länder under många år.

På deras hemsida kan man läsa att det såddes ett litet frö på  Babywearing Conference i Stockholm i nov 2017. Efter diskussioner,  inspiration, motivation och lite stöttning från andra erfarna personer bestämde de sig för att göra slag i saken och göra ett försök att organisera sig och samla den kunskap och expertis som finns i Sverige om ergonomiskt barnbärande.

De skriver vidare att trots att Sverige har en lång historia och tradition av att bära barn i bärdon så tycks dess användande ha ebbat ut och nästan helt försvunnits under första halvan av 1900-talet. Men under 2000-talet har det åter ökat.

SREB ska arbeta för att sprida kunskap i samhället om barnbärande, skapa en gemensam plattform för konsulter/coacher samt samla den kunskap och kompetens som finns inom ämnet.

Vi välkomnar deras arbete! Och hoppas på många fina samarbeten. Lycka till!

Anna

Carrying Connects! European Babywearing Week May 7-13th 2018

European Babywearing week är en vecka för alla Europas medborgare att gemensamt fira bärandet lokalt. Önskan överallt se bilder av barn som blir burna över hela den europeiska kontinenten, antingen som en del av det normala livet eller på speciellt anordnade tillfällen för att markera veckan. För att känna gemenskap och känna att vi alla ingår i ett större samhälle och bygga relationer till varandra. Detta är ett samarbetsprojekt mellan en mängd olika bärare.

Årets tema 2018 är … ”Bärande knyter oss samman ” eller ”carrying connects”.

Vi vet alla att hålla och bära våra barn i våra armar eller bärsjalar och bärselar hjälper relationer att utvecklas mellan förälder / vårdgivare och barn. Men banden kan även utvecklas mellan andra familjemedlemmar, syskon och förstås även vänner. Och i ett större sammanhang, bärandet av barn kan bygga broar mellan grupper, lokalt och på distans. Genom kärleken som vi alla känner igen till det  vi gör. Bärandet förbinder oss över gränserna till andra länder, till norra och södra och östra och västra, det ansluter oss över språk och dialekter, mellan nationaliteter, ras, kön, förmåga och mer. Det förbinder olika ideologier, eftersom vi i slutändan gör samma sak – älska våra barn och varandra. Det förbinder också förflutna till nutid och framtid. De som älskade att bära barn men inte längre har små barn att bära, till de som kommer att bära sina barn i framtiden.

Årets hashtag #carrying connects har översatts till  en mängd olika språk och delas gärna i social medier tillsammans med  # EBW2018

ALBANIAN >> Duke e mbajt afer, lidheni

BASQUE >> Soinean eramateak batuta

BOSNIAN >> Nošenje povezuje

BULGARIAN >> Носенето свързва

CATALAN >> Portar connecta

CROATIAN >> Nošenje povezuje

CZECH >> Nošení spojuje

DANISH >> At bære knytter bånd

DUTCH >> Dragen verbindt

ENGLISH >> Carrying connects

ESTONIAN >> Kandmine ühendab

FINNISH >> Kantaminen yhdistää

FRENCH >> Le portage nous relie

GALICIAN >> Portear conecta

GAELIC >> A’ giùlain le gràdh

GERMAN >> Tragen verbindet

GREEK >> Η αγκαλιά μας ενώνει

HUNGARIAN >> A hordozás összeköt

IRISH >> Cothaíonn iompair dlúthchaidreamh

ITALIAN >> Portare unisce

KURDISH KURMANCI >> Girêdan digire di çarçoveya têkiliyê de û hev re hevdîtin

KURDISH SORANI >> له‌ ئامێزگرتنی منداڵه‌كه‌ت له‌كاتی گه‌ڕاندا په‌یوه‌ندییت پێیه‌وه‌ به‌هێز ده‌كات

LATVIAN >> Nēsāšana satuvina

LITHUANIAN >> Nešiojimas jungia

LUXEMBURGISH >> Droën verbënnt

MONTENEGRIN >> Nošenje povezuje

NORWEGIAN >> Bæring knytter oss sammen

NORTHERN SAMI >> Guoddin ovttastahttá

POLISH >> Noszenie łączy

PORTUGUESE >> Carregar cria laços

ROMANIAN >> Purtatul ne apropie

RUSSIAN >> Ношение объединяет

SERBIAN >> Nošenje povezuje

SLOVAK >> Nosenie spája

SPANISH >> Portear conecta

SWEDISH >> Bärande knyter oss samman

SWISS GERMAN >> Träge verbindet

TURKISH >> Taşımak, bizi bağlar

UKRAINIAN >> Слінгоносіння єднає

WELSH >> Cario’n gysylltu

Häng med! Det blir fint!

Kram Anna

 

Lars H Gustafssons relationsrevolution

M25459-1 001

Foto  Sally Mann 

Lars H Gustafsson är barnläkare, författare och bor i Lund och som har arbetat med barn hela sitt yrkesverksamma liv. Nu är han pensionerad och ägnar sig istället åt författarskapet. Lars H Gustafsson skriver främst böcker om barn, föräldraskap, etik och livsfrågor. Lars har också som representant för Rädda Barnen varit med och förhandlat om barnens rättigheter så som de är formulerade i FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas. Barnkonventionen innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. När man läser barnkonventionen hittar man många områden att där det finns möjligheter till förbättring och utveckling av barnens rättigheter i dagens samhälle.

I sin senaste bok Relationsrevolutionen – om mötet mellan barn och vuxna formulerar Lars H Gustafsson ett, som han kallar, nytt sätt att möta barn ”den fjärde vägens barnsyn”. Revolutionen består i att se att barnen har lika värde som de vuxna. Att möta barn som jämlikar med samma mänskliga rättigheter som vuxna. Ett synsätt som får konsekvenser för hela livet, samhället och världsordningen.

I boken beskriver han de tre olika sätt att ­tänka om barn som dominerar västvärlden idag. De tre tankesätten kan sammanfattas som

  • den auktoritära barnsynen full av pekpinnar – barnet skall fostras
  • den naturliga barnsynen som utgår från att barn vill gott och som sätter det ”kompetenta” barnet på en piedestal
  • den demokratiska barnsynen som lägger stor vikt vid barnets utveckling och de vuxnas roll som förebilder och som ser barn som oskrivna blad som ska fyllas med innehåll.

Gemensamt för de tre dominerande synsätten är att man tänker att barnet är något väsensskilt från vuxna. Att barnen är en annan sort. Istället för människor med lika värde och samma rättigheter som alla andra människor. Lars H Gustafssons fjärde vägens barnsyn tror på möten och relationer. För det är i relationen som barn och vuxna kan mötas. Och därmed ges möjlighet till utveckling.  Man kan se det som ett humanistiskt syn på tillvaron: ”Jag måste se människan för att kunna möta henne.” Och för att det mötet skall kunna ske måste vi se varandra. Den fjärde vägens barnsyn innebär att reflektera över hur vi möts och hur vi påverkar vi varandra.

Bära barn

12677656_484653625054128_1894962543_n

Det naturliga när man får ett barn är att ta det till sig och hålla det nära. Tidig hudkontakt mellan barn och föräldrar leder till att barnets andning och temperatur stabiliseras. Barnet växer bättre och mognar snabbare, amningen främjas och mjölkproduktionen ökar. Du lär också känna sitt barn snabbare och lär dig därmed också att tolka barnets signaler bättre. Anknytningen stärks och både förälder och barn upplever större välbefinnande. Små barn mår oftast bättre i förälderns trygga famn än i t.ex. en säng. När barnet är dig nära så njuter det av värmen från din kropp, av att höra dig, av att se dig, känna din doft och vara dig nära. Visst låter det härligt? Och det är faktiskt vetenskapligt bevisat!  

Det är också väldigt praktiskt och bär du ditt barn ergonomiskt riktigt för såväl barn som bärare kan du göra det från det att barnet är nyfött upp till att det väger ca 20 kg.

Nära föräldraskap – the seven Baby B´s

12039363_963320223732607_1704989781259720395_n

”The essence of Attachment Parenting is about forming and nurturing strong connections between parents and their children. Attachment Parenting challenges us as parents to treat our children with kindness, respect and dignity, and to model in our interactions with them the way we’d like them to interact with others.”

 

Nära föräldraskap är det svenska begreppet för Attachment parenting. Attachment parenting är ingen metod utan ett förhållningssätt vars syfte är att odla starka band mellan föräldrar och barn. Det utmanar oss som föräldrar att behandla våra barn med vänlighet, respekt och värdighet och på så vis vara ett föredöme för hur vi önskar att de skall kunna interagera med andra genom livet.

Attachment Parenting (AP) skapades av makarna Dr. William Sears och Martha Sears som även skrivit ett antal böcker inom ämnet. Ordet ”attachment” har inom AP betydelsen anknytning eller hängivenhet. För att kunna knyta an och skapa band finns inom AP ett antal hjälpmedel. För de små barnen kallas de för  ”Baby B’s” eftersom alla deras rubriker börjar på bokstaven ”B” på engelska.

Birth binding

Anknytningen börjar redan i fosterlivet men stärks vid det första mötet med barnet utanför mammans kropp. Att ta emot barnet är startskottet på en lång resa tillsammans. Anknytningen är en process och skall inte ses som en enskild händelse. Att kunna föda fritt utan påverkan av läkemedel och andra medicinska insatser underlättar den första anknytningen. Men det går att reparera anknytningen under vägen.

Breastfeeding

Att vara nära sitt barn stärker anknytningen. Att vara nära barnet vid matning / amning ger dig många fina möjligheter att stärka ditt band till barnet och lära dig tolka barnets signaler. Bröstmjölk är skapad att föda upp våra barn och i de alla flesta fall det naturliga alternativet. Ibland krånglar själva amningen men det behöver inte innebära att man tar bort närheten när man ger barnet mat eller flaska. Till de allra minsta barnen kan man ta hjälp av sk tillmatningsset om amningen krånglar.

Babywearing

Att bära sitt barn är vanligt i många kulturer och man behöver bara gå ca 100 år tillbaka i tiden i den svenska historien för att hitta bilder på barn som blir burna i olika slags bärredskap även här. Att bära barnet nära din kropp underlättar det nyfödda barnets övergång till livet utanför livmodern. Hud mot hud-kontakt har i ett flertal olika studier vid neonatalvårdsavdelningar (vård av för tidigt födda barn) visat sig ha många positiva effekter på dessa de allra sköraste barnen och föräldrarnas anknytning till barnen. Att vara nära barnet lär föräldern att lyssna på och tolka barnet signaler.

Bedding close to babies

Inom AP rekommenderas att man praktiserar samsovning. Att sova nära sitt barn stärker anknytningen och är det naturliga sättet att sköta sin sömn tillsammans med små barn. Att sova tillsammans stärker och underlättar även amningen. Och det kan förenkla för hela familjen om barnet slipper vakna arg, kall, hungrig och ensam på nätterna.

Belief in the Language Value of your Baby’s Cry

Små barn skriker i syfte att överleva. De har inget annat sätt att tala om för oss hur de mår, vad de känner och vad de behöver. Att lyssna på och bemöta barnets skrik hjälper dig att bygga upp tilliten mellan dig och ditt barn. Det lär dig också att bli bättre på att tolka ditt barns signaler.

Beware of Baby Trainers

Akta dig för metoder och lär dig istället att tolka just ditt barns signaler.  Alla individer är olika. Lyssna på ditt barn, dina instinkter och ditt hjärta.

Balance

Förneka inte resten av familjens behov. Det är enkelt att bli helt upptagen av det nya lilla livet och försöka möta alla dess behov på minsta lilla tecken. Men föräldrar måste även träna på att möta hela familjens behov. Inte minst sina egna. Sov så mycket det går, turas om att bära barnet, möt varandra med kärlek, lyhördhet, vänlighet, respekt och värdighet. Det vill säga på samma sätt som du vill försöka möta ditt barn.

Men det fiffigaste av allt med Attachment Parenting är att man absolut inte behöver, eller ens skall försöka, följa ”metoden” till punkt och pricka. Se det hellre som inspiration, riktlinjer eller en utgångspunkt för fortsatta samtal och tankar omkring den resa som ditt alldeles eget föräldraskap är. Alla nära föräldrar har liksom alla andra föräldrar både bra och dåliga dagar. För sånt är livet!

Amning i vardagen av Marit Olanders


Sverige påstås vara ett amningsvänligt land, men ändå minskar amningen. Denna situation har uppkommit eftersom elementära fakta om amning har svårt att nå ut. Föräldrar får helt enkelt inte den information de skulle behöva för att få igång och upprätthålla amningen.


Amning i vardagen fyller därför ett stort tomrum. Den förmedlar på ett personligt, pedagogiskt och initierat sätt vad den senaste kunskapen om amningen säger.


Äntligen finns nu på svenska en utförlig bok som berättar om hur man får amningen att fungera från hemkomsten på BB fram till avvänjningen!

OM FÖRFATTAREN

Marit Olanders var under tio år redaktör för tidningen Amningsnytt. Hon har tidigare drivit Amningsbloggen och utgivit skriften Sugen på livet om att lära sig amma (Amningshjälpen 2008), som spritts i hundratusentals exemplar och översatts till tio språk.

UR FÖRORDET

”Det har saknats en bra, informativ skrift utan pekpinnar och krav om amning. Om hur vackert, lustfyllt och viktigt amning är men samtidigt om hur svårt det kan vara och att det inte alltid är självklart. Där man fokuserar på den ammande mamman och barnet men också har vettig information till pappan/partnern. Marit Olanders bok Amning i vardagen, som du just nu håller i, fyller det tomrummet. Mats Berggren, författare och jämställdhetsarbetare



Amning i vardagen finns att köpa i KoKoBello