Kategori: Nära föräldraskap

Barnkonventionen till svensk lag?

Visst ni att det snart kommer en proposition om att göra barnkonventionen till svensk lag?

För trots att Sverige förbundit sig att följa barnkonventionen finns det brister i både lagstiftning och praxis. FN:s barnrättskommitté som granskar hur stater följer barnkonventionen har flera gånger kritiserat Sverige. Därför arbetar man nu för att barnkonventionen ska göras till svensk lag, så att barns rättigheter verkligen tas på allvar.

2014 lämnade den svenska regeringen in ett förslag om att göra FN:s barnkonvention till svensk lag. Detta för att regeringen anser att barnkonventionens starka ställning behöver tydliggöras och att ett barnrättsbaserat synsätt ska ha stort genomslag i rättstillämpningen.

Hos Unicef kan man läsa om Barnkonventionens status i andra länder:

FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. 196 länder har skrivit under och förbundit sig att följa reglerna. USA är det enda land som inte ratificerat barnkonventionen.

Det finns idag 94 länder som har inkorporerat barnkonventionen som lag fullt ut (både länder med så kallade monistiska och dualistiska rättssystem). Barnkonventionen gäller då som nationell lag.

Fördelar man ser med säga att barnkonventionen görs till lag, är att:

  • Barnkonventionens innehåll och syn på barn skulle tas på större allvar och få större genomslag i praktiken på såväl statlig som kommunal nivå.
  • Barns rättigheter och ställning skulle stärkas generellt, särskilt inom rättsväsendet.
  • Det skulle ställas högre krav på kompetens hos våra beslutsfattare, myndigheter och domstolar om barns behov och rättigheter.
  • Barnkonventionen skulle bli direkt tillämpbar i svenska domstolar och vid andra myndigheter, till exempel Migrationsverket, och därmed skulle dess bestämmelser åberopas oftare.
  • Det skulle skapas en nationell praxisutveckling om barnkonventionens innehåll som skulle göra bestämmelserna om barns rättigheter tydligare.
  • Ett barnrättsperspektiv skulle bli ett verkligt inslag i varje beslutsfattares vardag.
  • Barnkonventionens bestämmelser skulle fungera som en självklar och obligatorisk måttstock när nya lagar arbetas fram.
  • Rättigheterna enligt konventionen skulle åberopas oftare vilket i sin tur skulle öka kunskapen om konventionens bestämmelser.
  • Eventuella luckor i lagstiftningen skulle kunna upptäckas och hanteras genom kompletterande lagstiftning.
  • FN:s barnrättskommittés tolkningar och rekommendationer skulle få ökad betydelse

Genom en göra barnkonventionen till lag så samlas de mänskliga rättigheter som rör barn i en och samma lag vilket ska bidra till en helhetssyn och tydliggöra att konventionens artiklar ska tolkas. I beslutsprocesser som rör barn skall kravet på att principen om barnets bästa ska fungera som ett tillvägagångssätt och att barnets bästa ska bedömas utifrån det individuella barnet och dess situation. Med barnkonventionen som lag kan barn i större utsträckning förväntas involveras i beslut som rör barnet självt.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020 för att ge rättstillämpande myndigheter god tid på sig att förbereda inför den nya lagen.

Läs gärna mer hos Lars H Gustafsson om ämnet tex här och här

Kram Anna

Open end toys – fantasilek på riktigt!

Ofta behövs väldigt lite för att barn ska börja leka – några trädgrenar, tallkottar eller helt enkelt bara ett rum eller en plats med några få ting och så är fantasin igång. Genom leken ökas vår sociala kompetens och känslomässiga mognad.

Själva älskar vi open end toys – leksaker som är öppna, eller snarare utan specifikt syfte. Istället är de utformade för att överlåtas till barnets fantasi. Att hjälpa till att inspirera till nya historier eller helt enkelt lägga till en dimension till barnets lek.

Vi har varit föräldrar under många år. Vi har till och med vuxna barn och vi kan verkligen bekräfta att det utan tvekan är de öppna leksakerna som haft den bästa hållbarheten. Det är de öppna leksakerna som haft den absolut längsta användningstiden. Och de har fortsatt att vara populära och komma till användning i många olika sorters lekar under väldigt lång tid. I vissa fall under hela barndomen faktiskt.

Vissa blir inte en favorit direkt utan kan få stå och mogna och växa in i leken och livet. Därför är det ett extra plus om dessa leksaker också är vackra. Det behöver inte vara så många. Speciellt inte om de är fiffiga och lite universella dvs såna leksaker som kan vara lite vad som helst i leken.

Vi märker att ofta är man på jakt efter en specifik leksak. Med en alldeles specifik funktion. Men barn tänker inte så i sin lek. De kan leka vad de vill med vad som helst. Oftast handlar det bara om att låta dom få göra det. Och ta lite plats.

Alla sorters byggleksaker är bra för att främja fantasifulla lekar. Barn behöver inte vara ambitiösa arkitekter för att ha kul när de leker bygglekar till exempel. Det räcker med något att stapla på varandra – träklossar eller soffkuddar. Några tygstycken att svepa om sig eller att göra en koja med – filtar eller lektyg. Något att klättra på, balansera med eller att undersöka kroppens och rummets möjligheter med. Och även dess begränsningar förstås!

Kritor och block kan gärna stå framme och användas när det passar. Några enkla musikinstrument att göra ljud med dom det behövs.

Och kanske en vuxen i närheten eller periferin. Nån som finns till hands om det behövs.

Mer behövs inte. Resten löser barnen själv!

Kram Anna

ps. två av bilderna kommer från Sarahs silks underbara instagram. Följtips! Lektygen i silke säljer vi i KoKoBello.

The (very first) Swedish babywearing conference 2017

 

 

19092907_1970277819874718_1242388319865663754_o

22894655_1680470731976862_1837404160_n  22883348_1680470988643503_957657591_n 22855634_1680471168643485_297539033_n    22855487_1680471028643499_167073400_n 22855714_1680470721976863_381845326_n 22882171_1680470915310177_1974948879_o 22883702_1680753341948601_445585877_o 22906467_1680470911976844_1128010922_o 22879419_1680471135310155_1187374230_o

I helgen hände något unikt och fantastiskt. Sveriges första bära-barn (The Swedish babywearing conference 2017) konferens gick av stapeln. Engagerade människor från hela landet möttes med ett och samma syfte. Att stärka bärandet av barn. Att lära sig mer om ämnet. Att mötas och utbyta erfarenheter.

Ulrika Casselbrant som driver Nära bebis har skapat och bjudit in till konferensen och hon var även moderator. Konferensen var en heldag på temat bära barn med tre föreläsare samt paneldiskussion.

Först ut var fantastiskt inspirerande Mel Cyrille som är doula, bärabarnkonsult och utbildare inom bärande i Ipswish UK. Mel´s föreläsning handlade till största delen om ”In arms carrying” och barnets motoriska utveckling från nyfödd och under de första åren.

Mel’s intention är att stärka barnets naturliga förmåga att bli buren, förälderns lyhördhet för detta samt att undvika att bärande av barn (babywearing)  blir alltför instrumentellt och tekniskt. Att bära barn är något människan (och andra primater) hållit på med så länge vi funnits på jorden. Vår förmåga att bära våra barn är ett villkor för våra barns överlevnad historiskt sett, om vi ser långt bak i människans biologiska historia.

Med sig hade hon sin bok i ämnet och den passade vi naturligtvis på att köpa för att läsa eftersom ämnet är superintressant. Mel hittar ni i sociala medier och hon har även en hemsida med mer info och länkar. Kolla upp! Här hittar ni också hennes blogginlägg om dagen (dagarna) vilket gör en lite extra glad eftersom jag var med och volonterade för att underlätta för Ulrika och övriga. Tacksam över att det verkar varit till belåtenhet! Vid sidan om det så skriver hon också utförligt om både sin egen och de övriga två föreläsarnas framföranden. Kul att få hennes infallsvinklar på dagen.

Efter bensträckare och fika var det dags för Henrik Norholt. Han har en ph. D. från ”the LIFE faculty of Copenhagen University” verksam i Köpenhamn i Danmark. Norholt är medlem i The World Association of Infant Mental Health och har studerat effekterna av barnbärande sedan 2001. Henrik är också forskningsansvarig på Ergobaby.

Han har ett stort nätverk i världen och det var riktigt roligt att höra lite av hans erfarenheter om detta. Hans föreläsning handlade annars mest om anknytningsteori och hur fysisk (och psykisk) närhet ger förmåga att stärka anknytningen mellan föräldrar och barn samt hur det även ger barnet möjlighet att utveckla psykisk resiliens (förmåga att tackla livets motgångar). 

Sen var det dags för supergod vegansk lunch från Vivo Sthlm. Bara den var värt ett besök. Är du sugen på vegansk mat och i närheten av Hornstull så kan vi rekommendera att leta upp deras orangea lastcykel fullastad med godsaker. Så gott! Och vänligt för människa och vår jord!

Efter lunchen var det dags för the grand old lady vad gäller forskning om  ”lugn och ro hormonet” ”Oxytocin” – Kerstin Uvnäs Moberg. Kerstin Uvnäs Moberg är läkare och professor med inriktning på oxytocinets helande effekter, kvinnors hälsa och fysiologi vilket är hennes specialområde sedan över 30 år. Hon är pionjär inom forskning om oxytocin, och en av de första att lyfta dess sociologiska och fysiologiska effekter under graviditet, amning och menopaus. Hon har gett ut flera böcker i ämnet och utbildar bland annat vårdpersonal om oxytocinets förmåga att lindra smärta, lugna och skapa sociala band. Kerstins föreläsning visade på hur viktigt det är med närhet och medveten kroppslig beröring för barnets utveckling under de första åren och hur frånvaron av det samma försvårar denna utveckling.

Efter fika avslutades dagen med paneldiskussion och hela dagen igenom samtalades det och minglades och utbyttes erfarenheter. En fantastiskt fin dag helt enkelt. Och mycket viktig!

Tack Ulrika för att du ordnade! Vi är nog många som ser fram emot fortsättningen på detta!

Kram Anna

Ibland måste man vara lite extra tydlig med var man står! KoKoBello bärsjalar & ergonomiska bärselar sedan 2007

2290979-origpic-d5b5b6 2290979-origpic-39f37e P8131403 P7140938 P7150909 34597_138758419481442_7743022_n

I KoKoBello har vi sålt bärsjalar och ergonomiska bärselar sedan 2007. Redan från början är det en av våra riktiga hjärtefrågor. Och är så än idag!

Vi var inte ”först” för bärandet har funnits i tusentals eller kanske till och med miljontals år. Men vi var absolut en av pionjärerna när det gäller specialicerat utbud av ergonomiska bärdon. Och vi var tidigt ute med föräldrautbildning. Vi var ute på förskolor, BVC, MVC och öppna förskolor och visade vad ergonomiskt bärande är, hur man bär och varför man skall välja att bära sina barn och varför man då också väljer just ergonomiskt. Vi har varit med länge och vi har lärt oss att det viktigast är att möta förälderns / bärarens behov just där det är just nu!

I KoKoBello hittar du ett stort utbud av bärsjalar och ergonomiska bärselar för olika behov. Vi har trikåsjalar och vävda bärsjalar i olika, material, mönster och längd samt ergonomiska bärselar från marknaden ledande producenter. Du kan välja en skön trikåsjal i bomull eller bambu att bära barn i från nyfödd och till ca 1 års ålder. Eller i en vacker och praktiskt vävd sjal som ger bättre avlastning när du bär större barn.

I KoKoBello kan du köpa bärselar som är ergonomiska för både bärare och barn. I en ergonomisk bärsele kan du bära såväl yngre som äldre barn. De ergonomiska selarna gör att ditt barn sitter ergonomiskt riktigt, vilket avlastar barnets ben och höfter samt bärarens rygg.  Selarna kan användas både på mage och rygg och med flera selar går det även att bära på höften. Selarna går att använda på nyfödd upp till ca 20 kg. Med en större bärsele en sk toddler-sele kan du bära barn upp tilll 27 kg.

Vi har sålt bärsjalar och i tio år har stor erfarnhet att hjälpa kunder till ett val som passar bäst för just dina behov. Trender kommer och går men behovet av att vara nära består!

När du köper en bärsjal eller bärsele från KoKoBello får du i de allra flesta fall med en gedigen instruktionsfolder med knytinstruktioner och annat som är bra att veta med varan.

Vi som jobbar i KoKoBello har erfarenhet av att bära barn och / eller är utbildade i bärande. Vi hjälper dig mer än gärna med frågor samt att prova bärsjalar och bärselar i vår butik. Vi kan visa dig grundläggande knytningar av bärsjalar,  hur du bär ditt barn på mage, rygg eller höft i en bärsele. Sånt som är bra att veta när man vill börja bära sitt barn eller byta från ett bärdon till ett annat. Vi har också ”prov-dockor” i butiken som du får låna för att prova olika bärdon med.

Alla våra kunder i vår fysiska butik (oavsett om du köper något eller ej) får alltid en gratis introduktion samt förevisning / utprovning av bärdon om du så vill. Vi svarar också på frågor via mail till kontakt@kokbello.se

På vår hemsida hittar du mer mer information om de olika bärsjalarna och ergonomiska bärselarna som du hittar i vi butik. Vår fysiska butik ligger på Nygatan 4 i Södertälje.

Hjärtligt välkommen till KoKoBello!

Vår känsla för tid

Art-17-167-C-INGLES_MG_0139_Joguines-Grapat-500x500 grapat-weekkalender Grapat_Wooden_Nins_GRAP15-109_1

Nytt i butiken är dessa fullkomligt ljuvliga års– och veckokalendrar från Grapat!

Grapat är ett spanskt företag som i liten skala tillverkar handgjorda, ekologiska och giftfria leksaker i trä inspirerade av Waldorf-pedagogik. Kalenderna funkar fint i pedagogiska verksamheter men precis lika fint hemma. Dessa finfina kalendrar fick oss att fundera lite extra på det där med barn, tidsuppfattning och veckorna och åren som går.

Linjär tid exakt tid

I den moderna västerländska kulturen anses tiden linjär. Tiden anses i sig vara ett objektivt mått som vi kan ange med en exakthet på miljondelars sekund. Vi har också de senaste 150 åren samma tidsangivelse över hela jordklotet (med tidszoner) angivet i sekunder, minuter och timmar. Tiden ses som att den uppstår i det att flera händelser på varandra följes som en sekvens med en dåtid, ett nu (i exakt detta ögonblick) och en framtid.

Sverige var det land som först i hela världen införde en och samma tid inom rikets gränser. Den 1 januari 1879 infördes i Sverige alla svenska orter samma tid – svensk normaltid. Innan dess hade vi lokaltid vilket hade fungerat utmärkt i hundratals år. Det som tvingade fram en ändring var den nybyggda järnvägen, eftersom man från 1862 kunde åka tåg hela vägen från Stockholm till Göteborg. För att lösa problemet med att konstruera begripliga tidtabeller för ett tåg som passerar flera olika orter med olika lokaltid infördes alltså svensk normaltid.

I takt med att det internationella järnvägsnätet byggdes ut ansågs behovet öka för en världsklocka för hela jorden. Denna världsklocka krävde ett stort antal internationella konferenser innan den slutligen existerade år 1913. Efter detta har vi samma tid över hela jordklotet. Jorden hade alltså snurrat i många miljoner år med lokal tid. Men plötsligt var vi en tidsmässig enhet över hela jordklotet.

Naturligtvis har människor i alla tider innan dess förhållit sig till tiden. Solljuset, månen och planeterna som visat vägen. Men vår känsla för tid är än idag subjektiv och även kulturell.

T.ex. har de österländska världsreligionerna ett så kallat cirkulärt tidsperspektiv. Tiden är inte linjär som i den västerländska världsbilden; vi lever inte i en värld som en gång skapats och som en dag kommer att gå under, utan i en värld som skapas, upprätthålls, går under och skapas på nytt, om och om igen. Vår tillvaro i världen är inte heller en livslinje som börjar med födelse och slutar med död och en eventuell vidare existens i en annan dimension. Att dö innebär att man reinkarneras (återföds) igen. Världen och människan återföds ständigt. Detta eviga kretslopp kallas samsara.

Barn och tid

När det gäller barn och tid så betonas det ofta vikten av att ge barnen fasta rutiner. Att lära sig att styra barnet efter klockan samt att alltid se framåt. Ser man det ur ett historiskt perspektiv är det lätt att förstå svårigheterna i detta synsätt då människan under många års evolution levt på ett annat sätt. Tiden, klockan och hela den linjära livsstilen är en rätt kort historia under vår totala tid på jorden. Och den naturliga rytmen finns där ändå. Dygnet är och har alltid varit cykliskt och vi återkommer till samma punkt om och om igen. Naturvetenskapen har lärt oss att dygnet är den tid som det tar för jorden att rotera runt sin egen axel, och detsamma gäller månader och år. Men trots det upplevs så upplevs tiden subjektivt för varje individ som ett cykliskt förlopp. Dygnet, månaden och året kommer igen, om och om igen.

För barn kan konventionella linjära kalendrar därför vara svåra att förstå. Eftersom veckan, året och månader där börjar och slutar i en linje. Men tiden fungerar inte så – för när veckan eller året slutar, säger den inte alls hejdå. Utan hälsar, välkomnar och startar cirkeln på nytt igen.

Så fint!

Kram Anna

 

Sjalbarn – hur gör man?

5945-2165927-shopw-7a7c2d

34597_138758419481442_7743022_n

P7150909

Vi är förespråkare för enkla lösningar. Bära barn har vi gjort för att vi behövde det av olika skäl. Praktiska, emotionella eller helt enkelt för barnets behov av närhet. Antingen bär man barnet i sina armar, på sin höft eller på ryggen. Eller så kan man göra det med enkla hjälpmedel som till exempel en bärsjal eller en ergonomisk bärsele eftersom som just de ergonomiska är så mycket mer sköna för den som bär sitt barn.

Man kan ha en känsla av att bära i sjal är något krångligt, svårt och som kräver träning och coachning, men egentligen är det faktiskt genialiskt enkelt och har praktiserats av människor i många många tusentals år. Man tar helt enkelt en bärdon som man placerar barnet i  och bär.

I västerlandet har bärsjalsbärandet utvecklats successivt sedan början på 70-talet då praktiken att bära i bärsjal togs upp och utvecklades av ”moderna västerländska pionjärer'” som t.ex. Erika Hoffman som skapade bärsjals-märket Didymos.

Eftersom vi nu är påverkade av vår moderna kultur där barnvagnar blivit norm under de senaste drygt 100 åren kan det vara skönt att få lite input och boost från nutida inspiratörer som t.ex. bärcoacher som Ulrika Casselbrant som bland annat skrivit artikeln 5 anledningar att bära ditt barn där du kan läsa 5 goda skäl till att bära ditt barn men även få några enkla handfasta tips. Själv älskar jag instagram-kontot Bärsjalsutmaningen där ”vanliga” föräldrar delar med sig av sina tankar, erfarenheter och tips och trixs vad gäller ergonomiskt bärande av barn. Eller den stora gruppen Bärsjalar på Facebook där man snabbt kan få svar på funderingar och frågor av andra dedikerade sjalbärare.

Vill man prova lite hemma och behöver lite tid så finns det en hel uppsjö av videor på youtube med olika knytningar och andra instruktioner av värde. Där vill jag tipsa om den spanska bärsjalsbutikens Kangura Portabebés ’s videokanal. Där hittar man enkla och tydliga filmer med allt från de första enkla knyten till mer avancerade varianter. Alltid med barnets bästa i centrum. Kangura håller också workshops och utbildningar för föräldrar och andra som är intresserade av att bära barn. Jag kan verkligen rekommendera att kolla igenom alla härliga klipp och prova hemma framför spegeln. Eller varför inte prova tillsammans på en sjalträff med andra intresserade? När jag var föräldraledig med min yngsta anordnade jag bärsjalsträffar hemma hos mig ca 1 gång i månaden och det var de bästa föräldragrupperna jag nånsin varit på. Många av de som var med är än idag mina vänner. Ett bra sätt att träffa likasinnade på helt enkelt!

På senare år har det dessutom kommit en hel del litteratur i ämnet. Både böcker att läsa för och tillsammans med barnet eller såna som helt riktar sig till föräldrarna. Är man riktigt intresserad av att sätta sig in i ämnet kan vi rekommendera tex  Why babywearing matters eller varför inte klassikern The continuum concept av Jean Liedloff.  Där själva bärandet av barnen kopplas ihop med vårt grundläggande och ursprungliga behov av närhet till våra barn både för vår egen och våra barns skull men även för vår gemensamma framtid.

Ha en fin helg!

Kram Anna

Tula Free to Grow

FTG-prints-banner-EN_1024x1024

Nu kommer populära Tula med en ny sele Free to Grow – en sele som växer med barnet!

Passar från nyfödd till toddler (3-20 kg) utan extra tillbehör. En smart bärsele som med tryckknappar är justerbar i höjd och bredd och därmed går att anpassa varefter barnet växer. Den ergonomiska positionen (grodposition) upprätthålls på detta sätt genom ditt barns olika utvecklingsstadier. Ger selen lång användningstid samtidigt som den är ergonomisk för både dig och ditt barn! Panelen kan justeras i tre olika breddinställningar och två höjdsinställningar för att möjliggöra en ergonomisk riktig position när ditt barn växer.

narrow-middle-wide_1_large (1) base-adjusters_1_large (1)tall-position_1_mediumshort-position_1_medium

Självklar har den som Tula’s alla sköna bärselar justerbara vadderade axelband för optimal nack- och axelkomfort. Den är tillverkad av ett skönt 100% OEKO-TEX® Standard 100-certifierat twill tyg som andas. och finns just nu i fyra fina färger – Wonder, Blossom, Discover och Play!

tula-play tula-tula-free-to-grow-play-babycarrier

Flera bärarpositioner – på bärarens rygg och mage. Selen är mjukt polstrad vid barnets ben och har en avtagbar huva som fästs med tryckknappar. Stor framficka på midjebältet. Tula rekommenderar inte att du bär ditt barn på ryggen förrän barnet har tillräckligt styrka i huvud-, nacke- och bål för att kunna hålla uppe sig själv och luta sig självständigt mot bäraren.

Selarna är på väg in i lager i KoKoBello och går att förbeställa redan nu med leverans så snart vi har dom här. Vi beräknar det blir v 16 eller 17 beroende på hur snabbt alla transporter går!

Påsk i all enkelhet

katvig mars 064

 

blogger-image--2015684373

Organisationen Djurens rätt har kartlagt vart påskfjädrar i Sverige kommer ifrån. Kartläggningen visar att de flesta fjädrarna kommer från kalkoner som fötts upp i köttindustrin i USA. Djurens Rätts rekommendation är att undvika att köpa påskfjädrar över huvud taget och i år har 19 svenska kommuner valt att säga nej till kalkonfjädrar och bojkottar fjädrar i påskriset.  

Det är nåt vi också brukar göra och istället så pyntar vi med ulltussar i glada färger och så några hönor och tuppar i trä till det. Så får det räcka. Enkelt jysst fint och stämningsfullt!

Och det bästa av allt! Nu går det finfint att köpa fina färgglada ulltussar i vår lilla butik med!

Kram Anna

God Jul!

image-png

image-1-png

blogger-image-593392546

Så är den åter här igen. Årets stora helg i västvärlden. Eller faktiskt kanske i hela världen. Den absolut största storhelgen här i norr i alla fall. Alla vill vara lediga. Alla vill fira att ljuset äntligen är tillbaka och att vi lämnar årets mörkaste tid bakom oss. Vi ser fram emot nästa år och allt det nya. Men mycket är sig likt. Vi planerar och plockar fram, packar paket och drömmer om en vit jul. För en del är det lika med snö men för säkert nästan lika många är det en förhoppning om en jul utan sprit. Utan maktkamper om största eller dyraste klappen. Eller bråk och hur slingan skall slingra sig runt granen. Eller nån annan liten sak man kan ryka ihop om när man vill lite för mycket.

Själva drömmer vi om en röd och grön jul. Eller kanske en gul. Rött som i värme och klappar på kind. Grönt som i miljömedvetet och naturen i form av en egenhuggen naturgran som ståtar i stugan. Gult som i värme. Att göra något kul eller lite tokigt ihop. Leka lekar och sånt. Vila eller läsa något gott. För julen är barnen och lekens högtid för oss. Hela grejen med klappar och tomte är för oss en lek. Att planera, gömma, hålla hemligt, viska och leta. Det är ju bara en lek. Något vi gör för skojs skull, för att vi vill och för att vi kanske behöver lite lättsamhet i mörkret om vintern. Det är så vi tänker om julen och går som vanligt all in på vårt eget lilla speciella sätt!

Det jag minns bäst från mina egna barndomsjular är konstigt nog fruktfatet som togs fram om kvällen. När maten var äten. Tomten kommen. Klapparna öppnade. Gröten låg i magen. Och läsken urdrucken. Då tog de vuxna fram ett fruktfat och några fruktknivar till och sen så satt vi alla i soffan liksom i en liten ring och åt frukt tillsammans. Tänk om de vuxna vetat det när det slitit och släpat i decembermörkret med allt det där andra. Att de enda jag ville var att vi skulle sitta ner en liten stund om kvällen och äta frukt tillsammans. Att det skulle bli jul för mig i mitt minne så här många år senare.

Så min uppmaning får bli att glöm inte att lyssna på barnen mitt i julstöket, för de har så himla mycket att säga oss.

God jul alla fina! Och ta hand om er och varandra och de små stunderna i alla helger.

Kram!

Anna