Månad: maj 2017

Äntligen – nya färger på Sjala stretchmerino i KoKoBello

125994394-origpic-66be47 125994374-origpic-80fd46 125994374-origpic-5010df 125994374-origpic-b4347d 125994394-origpic-9f2939 125994394-origpic-35f51f

Nu finns Sjala stretchmerino att i sommarens nya färger – Icy mint och Coral – att beställa i KoKoBellos webbshop.

Sjala stretchmerino är en trikåsjal i 100% merinoull. Med ullens fantastiska egenskaper håller sjalen dig och ditt barn varma när det är kallt och svala när det är varmt. Helt fantastiskt mysig och avlastande sjal som går att använda länge! Perfekt att använda som första sjal men går att bära även lite tyngre barn i! Material: 100% Merinoull, TEC (totally easy care) Storlek: One size, 520×60 cm Tjocklek: 250 gsm Certifiering: Öko tex 100, Mulesing free Designad i: Sverige Tillverkad i: Estland Observera att produkten är i 100% ull och alltså är känslig för ullätande insekter och vanligt tvättmedel bland annat. Tvätta i ulltvättmedel utan enzymer och förvara den tillsammans med lavendel eller röd ceder gärna i försluten plastpåse om sjalen inte används under en längre tid för att den skall hålla längre.

Om ull på sommaren

När sommaren närmar sig och temperaturen stiger i luften så är det härligt att bara få vara. Om sommaren skall tillbringas på fjället, i skog och mark eller ute i den svenska sommaren, så kan det det var bra att ha ett ha temperaturreglerande ull som hjälper dig och ditt barn att hålla en jämn temperatur både på i blåst, regn eller kyliga och varmare sommarkvällar. Sjalas strechmerino är supergosig, värmereglerande och ger god avlastning. En perfekt sommarsjal helt enkelt! 

Vår känsla för tid

Art-17-167-C-INGLES_MG_0139_Joguines-Grapat-500x500 grapat-weekkalender Grapat_Wooden_Nins_GRAP15-109_1

Nytt i butiken är dessa fullkomligt ljuvliga års– och veckokalendrar från Grapat!

Grapat är ett spanskt företag som i liten skala tillverkar handgjorda, ekologiska och giftfria leksaker i trä inspirerade av Waldorf-pedagogik. Kalenderna funkar fint i pedagogiska verksamheter men precis lika fint hemma. Dessa finfina kalendrar fick oss att fundera lite extra på det där med barn, tidsuppfattning och veckorna och åren som går.

Linjär tid exakt tid

I den moderna västerländska kulturen anses tiden linjär. Tiden anses i sig vara ett objektivt mått som vi kan ange med en exakthet på miljondelars sekund. Vi har också de senaste 150 åren samma tidsangivelse över hela jordklotet (med tidszoner) angivet i sekunder, minuter och timmar. Tiden ses som att den uppstår i det att flera händelser på varandra följes som en sekvens med en dåtid, ett nu (i exakt detta ögonblick) och en framtid.

Sverige var det land som först i hela världen införde en och samma tid inom rikets gränser. Den 1 januari 1879 infördes i Sverige alla svenska orter samma tid – svensk normaltid. Innan dess hade vi lokaltid vilket hade fungerat utmärkt i hundratals år. Det som tvingade fram en ändring var den nybyggda järnvägen, eftersom man från 1862 kunde åka tåg hela vägen från Stockholm till Göteborg. För att lösa problemet med att konstruera begripliga tidtabeller för ett tåg som passerar flera olika orter med olika lokaltid infördes alltså svensk normaltid.

I takt med att det internationella järnvägsnätet byggdes ut ansågs behovet öka för en världsklocka för hela jorden. Denna världsklocka krävde ett stort antal internationella konferenser innan den slutligen existerade år 1913. Efter detta har vi samma tid över hela jordklotet. Jorden hade alltså snurrat i många miljoner år med lokal tid. Men plötsligt var vi en tidsmässig enhet över hela jordklotet.

Naturligtvis har människor i alla tider innan dess förhållit sig till tiden. Solljuset, månen och planeterna som visat vägen. Men vår känsla för tid är än idag subjektiv och även kulturell.

T.ex. har de österländska världsreligionerna ett så kallat cirkulärt tidsperspektiv. Tiden är inte linjär som i den västerländska världsbilden; vi lever inte i en värld som en gång skapats och som en dag kommer att gå under, utan i en värld som skapas, upprätthålls, går under och skapas på nytt, om och om igen. Vår tillvaro i världen är inte heller en livslinje som börjar med födelse och slutar med död och en eventuell vidare existens i en annan dimension. Att dö innebär att man reinkarneras (återföds) igen. Världen och människan återföds ständigt. Detta eviga kretslopp kallas samsara.

Barn och tid

När det gäller barn och tid så betonas det ofta vikten av att ge barnen fasta rutiner. Att lära sig att styra barnet efter klockan samt att alltid se framåt. Ser man det ur ett historiskt perspektiv är det lätt att förstå svårigheterna i detta synsätt då människan under många års evolution levt på ett annat sätt. Tiden, klockan och hela den linjära livsstilen är en rätt kort historia under vår totala tid på jorden. Och den naturliga rytmen finns där ändå. Dygnet är och har alltid varit cykliskt och vi återkommer till samma punkt om och om igen. Naturvetenskapen har lärt oss att dygnet är den tid som det tar för jorden att rotera runt sin egen axel, och detsamma gäller månader och år. Men trots det upplevs så upplevs tiden subjektivt för varje individ som ett cykliskt förlopp. Dygnet, månaden och året kommer igen, om och om igen.

För barn kan konventionella linjära kalendrar därför vara svåra att förstå. Eftersom veckan, året och månader där börjar och slutar i en linje. Men tiden fungerar inte så – för när veckan eller året slutar, säger den inte alls hejdå. Utan hälsar, välkomnar och startar cirkeln på nytt igen.

Så fint!

Kram Anna

 

Sjalbarn – hur gör man?

5945-2165927-shopw-7a7c2d

34597_138758419481442_7743022_n

P7150909

Vi är förespråkare för enkla lösningar. Bära barn har vi gjort för att vi behövde det av olika skäl. Praktiska, emotionella eller helt enkelt för barnets behov av närhet. Antingen bär man barnet i sina armar, på sin höft eller på ryggen. Eller så kan man göra det med enkla hjälpmedel som till exempel en bärsjal eller en ergonomisk bärsele eftersom som just de ergonomiska är så mycket mer sköna för den som bär sitt barn.

Man kan ha en känsla av att bära i sjal är något krångligt, svårt och som kräver träning och coachning, men egentligen är det faktiskt genialiskt enkelt och har praktiserats av människor i många många tusentals år. Man tar helt enkelt en bärdon som man placerar barnet i  och bär.

I västerlandet har bärsjalsbärandet utvecklats successivt sedan början på 70-talet då praktiken att bära i bärsjal togs upp och utvecklades av ”moderna västerländska pionjärer'” som t.ex. Erika Hoffman som skapade bärsjals-märket Didymos.

Eftersom vi nu är påverkade av vår moderna kultur där barnvagnar blivit norm under de senaste drygt 100 åren kan det vara skönt att få lite input och boost från nutida inspiratörer som t.ex. bärcoacher som Ulrika Casselbrant som bland annat skrivit artikeln 5 anledningar att bära ditt barn där du kan läsa 5 goda skäl till att bära ditt barn men även få några enkla handfasta tips. Själv älskar jag instagram-kontot Bärsjalsutmaningen där ”vanliga” föräldrar delar med sig av sina tankar, erfarenheter och tips och trixs vad gäller ergonomiskt bärande av barn. Eller den stora gruppen Bärsjalar på Facebook där man snabbt kan få svar på funderingar och frågor av andra dedikerade sjalbärare.

Vill man prova lite hemma och behöver lite tid så finns det en hel uppsjö av videor på youtube med olika knytningar och andra instruktioner av värde. Där vill jag tipsa om den spanska bärsjalsbutikens Kangura Portabebés ’s videokanal. Där hittar man enkla och tydliga filmer med allt från de första enkla knyten till mer avancerade varianter. Alltid med barnets bästa i centrum. Kangura håller också workshops och utbildningar för föräldrar och andra som är intresserade av att bära barn. Jag kan verkligen rekommendera att kolla igenom alla härliga klipp och prova hemma framför spegeln. Eller varför inte prova tillsammans på en sjalträff med andra intresserade? När jag var föräldraledig med min yngsta anordnade jag bärsjalsträffar hemma hos mig ca 1 gång i månaden och det var de bästa föräldragrupperna jag nånsin varit på. Många av de som var med är än idag mina vänner. Ett bra sätt att träffa likasinnade på helt enkelt!

På senare år har det dessutom kommit en hel del litteratur i ämnet. Både böcker att läsa för och tillsammans med barnet eller såna som helt riktar sig till föräldrarna. Är man riktigt intresserad av att sätta sig in i ämnet kan vi rekommendera tex  Why babywearing matters eller varför inte klassikern The continuum concept av Jean Liedloff.  Där själva bärandet av barnen kopplas ihop med vårt grundläggande och ursprungliga behov av närhet till våra barn både för vår egen och våra barns skull men även för vår gemensamma framtid.

Ha en fin helg!

Kram Anna